Banbrytande internationell studie ska ge bättre vård för hjärtsviktspatienter

Närmare 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt, som innebär att hjärtat inte orkar förse kroppen med tillräcklig mängd syre. Ungefär hälften av dessa har så kallad hjärtsvikt med bevarad pumpförmåga eller ”stelt hjärta” där dödligheten är stor och effektiv behandling saknas. För att öka kunskapen om vilken behandling som är effektivast och för att förbättra vården görs nu en internationell studie, SPIRRIT.

Studien, med huvudsäte i Sverige, koordineras nationellt av Uppsala Clinical Research Centre vid Akademiska sjukhuset på uppdrag av initiativtagaren, professor Lars Lund, Karolinska Institutet.

– Syftet med SPIRRIT-studien är att hitta den första effektiva behandlingen för hjärtsviktpatienter med bevarad pumpförmåga, så kalladheart failure with preserved ejection fraction (HFpEF), som leder till svåra symptom och har hög dödlighet. Tillståndet är vanligare vid hög ålder och kvinnor drabbas oftare än män. Idag saknas helt evidensbaserad behandling med effekt på sjuklighet och dödlighet vid denna vanliga form av hjärtsvikt, säger Ola Vedin, hjärtspecialist på Akademiska sjukhuset och samordnande prövare för Sverige.

För hjärtsvikt är detta den första så kallade registerbaserade randomiserade studien (R-RCT), ett studiekoncept som rönt stora framgångar internationellt vid andra sjukdomstillstånd som t ex hjärtinfarkt.

– I Sverige finns en unik möjlighet att göra effektiva studier med många individer till en betydligt lägre kostnad jämfört traditionella läkemedelsstudier. Detta tack vare våra många nationella kvalitetsregister vars primära syfte är att förbättra vårdkvaliteten, säger Ola Vedin.

I SPIRRIT-studien utgår forskarna från kvalitetsregistret för hjärtsvikt – Rikssvikt – som idag används vid majoriteten av landets sjukhus. Totalt kommer 2 550 patienter i Sverige att inkluderas fördelat på cirka 40 sjukhus och vårdcentraler samt 650 patienter i USA.

Hjärtsvikt drabbar 2-3 procent av befolkningen - närmare 250 000 personer. De vanligaste orsakerna är högt blodtryck och genomgången hjärtinfarkt. Mest förekommande symtom är trötthet, bensvullnad och andfåddhet.

För hjärtsviktpatienter med nedsatt pumpförmåga finns idag en lång rad evidensbaserade behandlingar, till exempel läkemedel som ACE-hämmare och betablockerare samt sviktpacemaker. För de med bevarad pumpfunktion, i Sverige cirka 100 000 patienter, saknas däremot vetenskapligt bevisad behandling. Det vanligaste är behandling med läkemedel mot vätskeansamling (ödem), högt blodtryck och eventuellt blodproppsförebyggande (antikoagulering).

– Dessa behandlingar rår inte på själva grundsjukdomen – hjärtsvikten – vilket gör att prognosen fortfarande är dålig. SPIRRIT-studien kan få avgörande betydelse för alla dessa patienter, framhåller Ola Vedin.

Mer information:
Ola Vedin, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och nationell koordinator av SPIRRIT-studien, Tfn 018-611 02 24, e-post: ola.vedin@akademiska.se

Lars Lund, Professor Karolinska Institutet, huvudprövare SPIRRIT-studien, e-post: lars.lund@ki.se

FAKTA: SPIRRIT-studien

• Den första internationella randomiserade läkemedelsstudien som bygger på registerdata (kvalitetsregistret Rikssvikt).
• Målgruppen är hjärtsviktpatienter med bibehållen pumpförmåga, så kallad heart failure with preserved ejection fraction (HFpEF).
• Initiativtagare till studien, som koordineras av Uppsala Clinical Research Centre (UCR), är professor Lars Lund, KI.
• Studien är finansierad av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Erling Perssons stiftelse och National Institute of Health (NIH).
• Totalt inkluderas 2 500 patienter, i Sverige fördelat på 40 sjukhus och vårdcentraler, och 650 patienter i USA..