Barn ska uppmärksammas med ny samtalsmodell inom psykosvården

Många föräldrar med psykossjukdom tycker att det är svårt att prata med sina barn om sitt psykiska mående. Samtidigt kan barn ha svårt att förstå vad som händer och känna oro för föräldern. För att uppmärksamma barnen och deras behov har en ny samtalsmodell tagits fram inom psykosvården på Akademiska sjukhuset.

– Modellen, som fått namnet Kungsängsliljan, har målet att uppmärksamma barn i åldrarna 3-20 år i familjer, där en förälder har psykossjukdom. Barn kan ha svårt att förstå vad som händer och förstå sammanhang då föräldern försämras i sitt mående. Detta kan leda till fantasier och egna förklaringar samt oro för föräldern, säger kurator Annika Åkvist, som medverkat i framtagandet av samtalsmodellen.

En psykossjukdom är ofta en långvarig sjukdom med akuta perioder följt av mer stabila perioder. Vid psykos kan verklighetsuppfattningen påverkas. Man kan till exempel i akuta skeden bli rädd för olika saker som man vanligtvis inte är rädd för, höra röster eller uppleva att exempelvis TV sänder ut budskap.

En inventering av patientgruppen visar att cirka tio procent av patienterna inom psykosvården på Akademiska är föräldrar till barn upp till 20 år. Omkring hälften av dessa barn bor tillsammans med en förälder med psykossjukdom.

Samtalsmodellen bygger på intentionerna i Hälso-och-sjukvårdslagen om att beakta barns behov av information, råd och stöd. Modellen är manualbaserad och avgränsad till två samtal. Arbetssättet innebär att man samtalar både med barn och förälder, ofta vid hembesök.

Behandlaren börjar med att samtala med föräldern, då man tar upp frågor om familjesituation och förälderns mående samt förbereder samtalet med barnen. I det kommande samtalet med föräldrar och barn får barnen åldersanpassad information om psykiskt mående och behandling. De får träffa behandlare och har möjlighet att ställa frågor.

– Målet är ett öppnare samtalsklimat i familjen och att barnen avlastas ansvar genom att de träffar dem som hjälper föräldrarna. Tanken är att vi ska träffa barnen återkommande under uppväxten frågorna är olika i olika åldrar. Om familjen har behov av stödinsatser planeras detta efter avslutad intervention, avrundar skötare Anette Ståhlberg.

Nota Bene: Samtalsmodellen Kungsliljan är utarbetad av kurator Annika Åkvist och skötare Anette Ståhlberg, vid psykosmottagningen, Akademiska sjukhuset. Den kommer nu att införas inom verksamheten.

För mer information, kontakta:
Anette Ståhlberg, skötare/samordnare, psykosmottagningen, Akademiska sjukhuset, 018-611 88 80, e-post: anette.stahlberg@akademiska.se

Annika Åkvist, kurator, psykosmottagningen, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 88 65, e-post: annika.akvist@akademiska.se

Tarja-Leena Kirvesniemi, sektionschef psykosvård och rättspsykiatrisk vård, Akademiska sjukhuset, tfn: 0703-26 05 09, e-post: Tarja-Leena.Kirvesniemi@akademiska.se