Skip to main content

E-hälsa – ett verktyg att utveckla vården vid psykisk ohälsa

Pressmeddelande   •   Nov 10, 2016 08:30 CET

Internetbehandling för barn och ungdomar med sömnproblem och för vuxna med social fobi eller depression. Det är några exempel på e-hälsosatsningar inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset där man i en pilot börjat använda den nationella internetplattformen Stöd och behandling för att utveckla vården. Ämnet lyfts idag under Psykiatriveckan som pågår 7-10 november.

– E-hälsa har potential att förbättra kvalitet, tillgänglighet, resurseffektivitet, arbetsmiljö och öka patienters delaktighet i vården. Men det är verksamheterna själva som måste hitta fram till hur internet kan hjälpa dem att utveckla vården för just deras specifika patientgrupper, det är ingen färdig lösning, säger Kristina Morén, psykolog och verksamhetsutvecklare inom psykiatrin på Akademiska sjukhuset.

Utveckling av e-hälsa är ett exempel på digitalisering av sjukvården där Landstinget i Uppsala län ligger långt framme. Landstinget var först i Sverige med att införa nätjournaler 2012 och har som mål att vara ledande i landet inom e-hälsa.

Sedan 2015 finns en nationell internetplattform kallad Stöd och behandling. Den är utformad för att kunna användas brett och utvecklas ständigt för att kunna möta ytterligare önskemål från olika verksamheter. Den stora fördelen med plattformen är att förvaltning och utveckling sker nationellt så att man på landstingsnivå slipper allt jobb med att skapa den tekniska förutsättningen för att kunna erbjuda stöd och behandling på nätet. Ytterligare en fördel är att landstingen och framöver även kommunerna har samma plattform vilket möjliggör för mer samarbeten kring innehåll och att samverkan kan ske på nätet.

I Uppsala används plattformen inom ramen för en pilot, främst inom psykiatrin, men införandet kommer att breddas framöver inom landstinget. Redan nu erbjuds sömnbehandling via internet inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och behandling för depression och social fobi inom vuxenpsykiatrin.

En fördel med internetbehandlingar är att de är tillgängliga dygnet runt så att den enskilde brukaren/patienten själv välja tider som passar. För personer som har långt att resa, eller av andra skäl har svårt att ta sig till en mottagning, kan även telemedicinska lösningar som videosamtal vara en lösning eller ett komplement.

 – Inom vuxenpsykiatrin testar man att kombinera internetbehandling med perioder av parallell gruppbehandling för att intensifiera behandlingen med förhoppning om att nå bättre effekt.

Detta är ett exempel på att internetinsatser inte behöver ersätta traditionella vårdinslag helt utan kan fungera som ett komplement. Internet är ett verktyg att använda kreativt för att skapa god vård och en bra verksamhet, inte något som kommer i en given form, fortsätter Kristina Morén.

Med den nya plattformen menar hon att vägen från goda idéer inom e-hälsoområdet till patient- och verksamhetsnytta blir betydligt kortare.

– Förhoppningen är att tillväxttakten inom e-hälsoområdet tilltar ordentligt i och med detta. Nu är det upp till patienter/brukare, personal och chefer inom vården att jobba fram vad plattformen ska användas till inom just deras område, avrundar hon.

Inloggning till tjänsten/internetplattformen Stöd och behandling sker via 1177 vårdguiden.

Obs! Hela programmet för Psykiatriveckan 2016 bifogas som pdf.

Mer information:

Kristina Morén, psykolog och verksamhetsutvecklare inom psykiatri vid Akademiska sjukhuset, 076-7248721, e-post: kristina.moren@akademiska.se
Pia Röjdeby, samordnare för brukarinflytande och projektledare för Psykiatriveckan, Telefon: 018-611 20 23, e-post: pia.rojdeby@akademiska.se
Pia Röjdeby, samordnare för brukarinflytande och projektledare för Psykiatriveckan, Telefon: 018-611 20 23, e-post: pia.rojdeby@akademiska.se
Åsa Törnkvist, utvecklingschef, Telefon: 0706-112091, e-post: asa.tornkvist@akademiska.se
Eva Smith, samordningschef, Telefon: 0706-111678, e-post; eva.smith@akademiska.se


FAKTA: E-hälsosatsningar inom BUP

Sedan cirka ett år finns sömnbehandling via internet baserad på den nationella internetplattformen Stöd och behandling. Målgruppsinriktade mobilappar utvecklas för unga med exempelvis social fobi, bipolaritet och sömnstörning. En fördel är att det är lättare att hålla reda på övningar, skattningar och hemuppgifter etcetera när allt ligger i appen, en annan är att unga använder den som verktyg för att åskådliggöra sin situation för föräldrar/anhöriga. *Inom BUP:s Snorkel-verksamhet för skolor utvecklas en mobilapp för elever som elevhälsan identifierat har behov av hjälp och stöd.

FAKTA: E-hälsa i Uppsala läns landsting

  • Målet i regionplan och budget 2017-2019 är att vara ledande inom e-hälsa i Sverige.
  • En enhet för e-hälsa bildades i mars 2016.
  • En e-hälsostrategi för LUL (Region Uppsala) ska antas i februari 2017 av landstingsfullmäktige. Ett viktigt fokus i handlingsplanen blir sannolikt attminska det gap som finns mellan befintlig digital infrastruktur, tekniska lösningar, system och e-tjänster samt införande av dessa.
  • Landstinget har i år avsatt 10 miljoner av professionsmiljarden för satsningar inom e-hälsa och planerar avsätta lika mycket för 2017 och 2018. Hittills har 14 projekt beviljats medel. Ett exempel är ett treårigt pilotprojekt inom Primärvården för internetbehandling vid depression och ångest.
  • Den e-tjänst som används mest, enligt den senaste enkäten, är patientjournal på nätet. E-tjänsterna inom Landstinget får överlag högt betyg, högst betyg får tjänsten ”Se mina läkemedel på recept”. Cirka 60 procent av dem som svarat instämmer helt i att de kan tänka sig använda e-tjänsterna igen och att rekommendera andra att använda dem.





Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Bifogade filer

PDF-dokument