Skip to main content

Färre patienter med inflammatorisk tarmsjukdom behöver operera bort tjocktarmen

Pressmeddelande   •   Okt 13, 2016 08:30 CEST

Allt färre med inflammatorisk tarmsjukdom behöver opereras, visar ny forskning. Vid Chrons sker flertalet operationer under det första året efter diagnos, oftast på grund av att patienten gått med odiagnosticerad sjukdom länge.

En ny Uppsalastudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att behandlingsresultaten både vid Ulcerös colit och Crohns har förbättrats kraftigt de senaste decennierna. Betydligt färre patienter med inflammatorisk tarmsjukdom har behövt operera bort tjocktarmen fem år efter diagnos jämfört med slutet av 1980-talet. Detta lyfts fram med anledning av internationella mag-tarmdagen den 17 oktober.

– Resultaten är glädjande och visar att endast fem procent av patienterna med Ulcerös colit behövt operera bort tjocktarmen fem år efter diagnos jämfört med 20 procent 1989. Liknande resultat kan ses för patienter med Crohns. säger Anders Rönnblom, docent och överläkare i gastroenterologi på Akademiska sjukhuset.

Han ser flera tänkbara orsaker till denna förbättrade prognos. Dels att bättre diagnostik gör att man även upptäcker lindrigare fall, dels att det finns en ökad medvetenhet om att särskilt Crohns inte kan botas med operation. Eftersom sjukdomen har en stor benägenhet att återkomma efter ett kirurgiskt ingrepp bör tarmen hos dessa patienter sparas.

Närmare 3 000 personer insjuknar i ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller annan inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige varje år. Det är 50 procent fler jämfört med mitten av 80-talet och en hög siffra internationellt sett. Ulcerös colit och Crohns innebär att kroppens eget immunförsvar angriper cellerna i tarmslemhinnan som svullnar, blir sårig och blöder. Vanliga besvär är diarré (ofta blodig), buksmärta och trängningar till tarmtömning. Sjukdomen kännetecknas av återkommande skov med försämring i perioder.

– Läkemedelsbehandling ges mer konsekvent nu än tidigare. Det beror delvis på tillkomsten av nya så kallade biologiska läkemedel, men sannolikt är det minst lika viktigt att äldre immunhämmande preparat såsom azathioprin numera används i klart större omfattning än tidigare. Det är också viktigt att behandlingen inleds i god tid innan sjukdomen blivit alltför aktiv, framhåller Anders Rönnblom.

Uppsalastudien, som nyligen publicerats, är en femårsuppföljning av patienter som insjuknat i inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i Uppsalaregionen. Den ingår i den populationsbaserade ICURE (IBD Cohort Uppsala Region) som analyserar nyinjsuknandet i ulcerös colit och Mb Crohn och vilka konsekvenser sjukdomarna får.

Totalt ingick 524 patienter med Ulcerös colit och 269 med Crohns sjukdom i studien. Resultaten i korthet:

* Det har skett en påtaglig ökning av nyinsjuknande jämfört med tidigare Uppsalastudier och jämförbara internationella undersökningar.
* Fem år efter diagnos hade 5,3 procent av patienterna med Ulcerös colit behövt operera bort tjocktarmen, vilket kan jämföras med 20 procent när den senaste svenska studien publicerades 1989. Ingen skillnad kunde påvisas mellan vuxna och barn.
* För Crohns var motsvarande siffra 14,8 procent vilket innebar en motsvarande förbättring jämfört med 61 procent vid tidigare jämförbara svenska studie.


Enligt Anders Rönnblom har studien pågått alltför kort tid för att man ska kunna dra slutsatser om dödligheten påverkats.

– Eftersom båda sjukdomarna är som mest aktiva under de första åren kan man ändå notera att det är mycket ovanligt med dödsfall eller allvarliga problem relaterade till läkemedelsbehandling, avrundar han.

Mer information:
Anders Rönnblom, docent och överläkare på Akademiska sjukhuset, tfn 018-611 44 25, e-post: anders.ronnblom@akademiska.se

FAKTA: Ulcerös colit och Crohns sjukdom

  • Ulcerös kolit är en inflammation i slemhinnan i tjock- eller ändtarmen, som leder till diarré med blodtillblandning. Ofta går sjukdomen i skov, dvs lugna perioder avbryts av nya perioder med symptom. I Sverige får ungefär 2 000 personer diagnosen varje år, oftast i 20- 30 årsåldern. Behandlingen består av läkemedel som motverkar nya skov och dämpar inflammationen om sjukdomen trots detta blir aktiv. När läkemedel inte hjälper opererar man bort tjocktarmen.
  • Crohns sjukdom är en inflammation i mag-tarmkanalen, traditionellt i nedre delen av tunntarmen men under senare år allt oftare i tjocktarmen. Vanliga symtom är magknip efter maten och diarré, och viktnegång liksom blodbrist. Flertalet får diagnos i 18-30-årsåldern. Läkemedelbehandlingen är likartad den vid ulcerös colit, men då sjukdomen går djupare in i tarmväggen med åtföljande risk för förträngningar och bristningar behöver man oftare operas vid denna sjukdom.
  • För båda dessa sjukdomar gäller att man inte vet vad den ökade förekomsten beror på, men allt talar för att hittills okända miljöfaktorer är av stor vikt. Viktiga livsstilsfaktorer vid båda sjukdomarna är att undvika rökning och smärtstillande läkemedel av inflammationshämmande typ (NSAID-preparat).

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.