Förbättrad screening kan minska läkemedelsbiverkningar

Med förbättrade metoder för automatisk screening i elektroniska journalsystem kan läkemedelsbiverkningar lättare upptäckas och förebyggas. Det skulle öka patientsäkerheten och minska vårdkostnaderna, enligt en rapport om läkemedelsbiverkningar hos äldre patienter som tagits fram vid Akademiska sjukhuset.

– Vi bedömer att cirka 13 procent av de biverkningsfall som hittades i kartläggningen skulle ha kunnat förebyggas. En slutsats är att kunskapen om riskområden för läkemedelsbiverkningar bör öka så att åtgärder kan sättas in för att förbättra patientsäkerheten, säger Pär Hallberg, klinisk farmakolog och avdelningschef inom Akademiska laboratoriet, en av författarna till rapporten.

Med dagens metoder för diagnoskodning i elektroniska patientjournaler kan endast en liten del av alla biverkningsfall identifieras eftersom diagnoskoder för skadlig effekt av läkemedel sällan används när en läkemedelsbiverkning inträffar. Enligt rapporten skulle det förebyggande arbetet kunna effektiviseras med förbättrade automatiska screeningmetoder.

Bakom rapporten står avdelningen för klinisk farmakologi vid Akademiska sjukhuset, som kartlagt skadliga effekter av läkemedel hos patienter i åldern 65 år eller äldre. Den baseras på en datorbaserad screening efter diagnoskoder i journalsystemet Cosmic från oktober 2014 till september 2015. Totalt identifierades 560 biverkningsfall som hade medfört drygt 1600 vårddygn och 450 mottagningsbesök till en kostnad av cirka 21 miljoner kronor. Den genomsnittliga kostnaden för en biverkningshändelse var cirka 37 000 kronor (vårddygn eller kostnad för mottagningsbesök).

Enligt många studier är det vanligt att äldre blir sjuka av felaktigt läkemedelsintag. Socialstyrelsen rekommenderar att metoder tas fram för att upptäcka, identifiera och förhindra sådan sjuklighet. Biverkningar relaterade till läkemedel uppskattas kosta samhället cirka 19 miljarder kronor varje år vilket är nära tio procent av Sveriges totala sjukvårdsbudget. Region Uppsala har en nollvision för vårdskador som är möjliga att förebygga, men för närvarande finns inget systematiskt säkerhetsarbete kring läkemedelsbiverkningar.

Pär Hallberg menar att kunskapen om riskområden bör öka så att åtgärder kan sättas in för att förbättra patientsäkerheten:

– En förutsättning för detta är att man har kunskap om när och varför biverkningsrelaterade sjukdomstillstånd inträffar. Med förbättrade automatiska screeningmetoder som inkluderar samtliga åldersgrupper får sjukvården sannolikt en ökad kunskap om riskområden så att åtgärder kan sättas in för att arbeta preventivt med dessa frågor. Detta skulle förbättra patientsäkerheten och minska kostnaderna inom vården.

För mer information, kontakta:
Pär Hallberg, klinisk farmakolog och avdelningschef inom Akademiska laboratoriet, telefon: 018-611 61 03, e-post: par.hallberg@akademiska.se