Framsteg i behandling av barncancer - fokus för nordisk konferens i Uppsala

I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje år i någon form av cancersjukdom. Tack vare de senaste årens intensiva forskning blir de flesta friska. Barnleukemi var fram till 1960 en dödlig sjukdom, men i dag kan tre av fyra barn botas. Framstegen och vikten av samarbete lyfts fram under en nordisk konferens för barncancerspecialister i Uppsala 19-22 maj.

– Eftersom det rör sig om relativt få patienter, på Akademiska sjukhuset ett femtiotal barn per år, är studier där man jämför behandlingsresultat mellan kliniker i Sverige och övriga Norden av stor vikt. Tillgången till biobanker inom barnleukemi, och numera även hjärntumörer, har betytt oerhört mycket för forskningen och framsteg när det gäller behandling, säger Britt-Marie Frost, verksamhetschef på Akademiska barnsjukhuset.

Konferensen arrangeras av den nordiska föreningen för pediatrisk hematologi och onkologi (NOPHO), och dess motsvarighet för onkologisjuksköterskor, Nobos. I år firar man att både NOPHO och Barncancerfonden bildades för 30 år sedan. Etableringen av NOPHO syftade bland annat till att utforma gemensamma behandlingsprotokoll och skapa register för utvärdering. Med tiden har föreningen blivit en allt viktigare plattform för forskningssamarbete och 2006 togs initiativ till en biobank för barnleukemi i Uppsala.

– Hittills har prov från mer än 1 000 patienter frusits ned, vilket gör det möjligt att snabbt testa hypoteser för att få fram nya biomarkörer, identifiera nya mål för behandling och testa nya läkemedel. Forskarna slipper s.a.s. vänta 5-10 år för att samla ihop ett patientmaterial, säger Gudmar Lönnerholm, professor emeritus i barnonkologi.

I biobanken samlas färska blod- och benmärgsceller från alla nordiska barn som nyinsjuknat eller fått återfall av leukemi.  Förvaring vid minus 150 grader gör att ”levande” celler i ett senare skede kan tinas upp och användas i framtida studier.

Ann-Christine Syvänen, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset, leder det största forskningsprojektet hittills, baserat på biobanken.
Syftet är att studera kopplingen mellan arvsanlag och behandlingssvar. I förlängningen hyser forskarna förhoppning om att utveckla effektivare behandlingsmetoder.

När Skandionkliniken öppnar 2015 kommer fler barn än idag att kunna erbjudas protonterapi i stället för strålning med fotoner. Fördelen med protoner är att strålningen blir mer exakt och skonar frisk vävnad. Den ger också färre framtida biverkningar vilket lämpar sig särskilt bra för växande barn. I Uppsala har barn behandlats med protonterapi på The Svedberg Lab sedan 2006, framförallt mot hjärntumörer, men det handlar om ett begränsat antal, cirka 12-15 barn/år, sedan 2011 även i narkos.

Mer information:
Britt-Marie Frost, verksamhetschef på Akademiska barnsjukhuset, 018-611 58 83
Gudmar Lönnerholm, professor emeritus i barnonkologi, 0722-271077
Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 070-622 24 21