Hörselimplantat fokus för internationellt symposium på Akademiska

Hörselbevarande kirurgi går snabbt framåt. Med cochleaimplantat (CI) kan numera döva och personer med kraftigt nedsatt hörsel uppfatta tal, även vuxna. Den 25-26 juni arrangeras ett internationellt symposium för öronkirurger på Akademiska sjukhuset, det första i sitt slag i Skandinavien.

– Cochleaimplantat som metod är särskilt framgångsrik på barn som föds döva. Sedan några år omfattas även vuxna och yngre personer som har viss hörsel kvar. Och tekniska framsteg inom hjärnstamsimplantat (ABI) gör att vi kan hjälpa allt fler patienter, även de som saknar hörselsnäcka,säger Helge Rask-Andersen, professor och överläkare på öronkliniken, Akademiska sjukhuset.

Symposiet, som är det första i sitt slag i Skandinavien, organiseras i samarbete med Nottingham University i Storbritannien. Samtliga deltagare, från bland annat Frankrike, Storbritannien, Turkiet och Tyskland, är kirurger som arbetar med hörselbevarande kirurgi och cochleaimplantat.

– Fokus är neurobiologi, design av elektroder och banplanering vid CI-kirurgi. Vi kommer bland annat diskutera vilka metoder som orsakar minst skador på strukturer i innerörat och vilken betydelse hörselsnäckans storlek och innerörats anatomi har. Deltagarna kommer även att öva på operation av så kallade EAS-implantat via runda fönstret. Dessutom visas en unik samling öronpreparat och findissektioner från 1970-talet och framåt som haft stor betydelse för utvecklingen av cochleakirurgin i Uppsala, berättar Helge Rask-Andersen.

Cochleaimplantat (CI) är ett hörhjälpmedel som hjälper döva och gravt hörselskadade att uppfatta tal och ljud genom att hörselnerven stimuleras elektriskt. Sedan 1984 har närmare 3 000 personer i Sverige fått CI, varav 600 är barn under 18 år. På Akademiska sjukhuset görs sådana ingrepp sedan år 2001. I fjol gjordes fick ett femtiotal patienter implantat jämfört med fem-sju vid starten. Historiskt har målgruppen varit barn som föds döva. Men numera sätts CI även in på vuxna med kraftigt nedsatt hörsel. Sedan ett par år omfattas även personer som har viss hörsel kvar. Hittills har fyra barn som inte är helt döva fått sådana hörselimplantat på Akademiska.

Ett kriterium är att patienten har en snäcka (cochlea) som inte är alltför skadad och att det finns tillräckligt med nervtrådar i hörselnerven som svarar på elektrisk stimulering. Annars finns en alternativ teknik för att återställa viss hörsel, så kallat hjärnstamsimplantat (Auditory Brainstem Implant, ABI). 1993 var Akademiska sjukhuset först i Europa med att sätta in hjärnstamsimplantat och numera omfattas även barn.

Forskare på sjukhusets otokirurgiska avdelning medverkar i två EU-finansierade studier, NANOCI och OTOSTEM, med målsättningen att återskapa mer hörsel med en kombination av CI och stamceller. Förhoppningen är att patienterna ska få ett vidare register så att även andra delar av hörseln återställs.Stamcellsstudier på möss har visat på lovande resultat.

Mer information:
Helge Rask-Andersen, professor och överläkare på otokirurgiska avdelningen, 018-611 94 45 eller 0706-110 267