Kan skonsammare behandling av nya blodkärl minska återfall efter kranskärlsoperation?

Kranskärlskirurgi är fortfarande den vanligaste hjärtoperationen i Sverige. Ingreppet görs när flera kranskärl förträngts eller täppts till. I en nordisk studie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska en ny så kallad no-touch-metod utvärderas, där de kroppsegna blodkärlen handhas med en skonsammare teknik vid kranskärlsoperationer. Förhoppningen är att betydligt färre patienter ska få återfall och drabbas av förträngningar och blockering i de nya kärlen.

– Om vår utvärdering av no touch-metoden kan påvisa positiva resultat kommer metoden att spridas och det kan leda till att betydligt färre patienter får återfall och drabbas av förträngningar och blockering i de nya kärlen, säger Stefan Thelin, professor och thoraxkirurg på Akademiska sjukhuset som leder den nordiska studien.

Kranskärlskirurgi är fortfarande den vanligaste hjärtoperationen i Sverige även om antalet operationer minskat. Under 2016 utfördes cirka 2 500 rena kranskärlsoperationer och cirka 700 kombinerade med andra ingrepp vanligen klaffkirurgi att jämföra med närmare 25 000 PCI-ingrepp (ballongvidgning) mot kranskärlssjukdom.

– PCI är betydligt enklare för patienten och kan upprepas flera gånger, men risken för återfall är sannolikt högre än efter kranskärlsoperation. Den senare metoden leder ibland till bättre blodgenomströmning och långtidsresultat för vissa patientgrupper. Båda behandlingsmetoderna behövs men behöver även förbättras, framhåller Stefan Thelin.

Vid förträngningar i hjärtats pulsådror, de så kallade kranskärlen, blir blodflödet till hjärtat otillräckligt vilket kan medföra syrebrist och besvär med kärlkramp eller hjärtinfarkt. Kranskärlskirurgi görs när flera kärl förträngts eller täppts till. Man opererar då in ett kroppseget kärl från benet (vengraft) eller från insidan av bröstkorgsväggen (mammariagraft) som kopplas in bortom förträngningen eller stoppet.

– Ett problem är att nära hälften av patienterna som fått så kallade vengraft, får förträngningar eller blockering av vengraften inom fem år. Detta till skillnad från mammariagraftet som står öppet i 90 procent av fallen efter 10 år, men som vanligen bara kan användas till ett kranskärl, förklarar Stefan Thelin.

I en nordisk studie, ledd från Akademiska sjukhuset, prövas nu en ny operationsmetod där vengraftet tas från benet med så kallad no touch-teknik. Metoden har i senare års forskning vid thoraxkliniken i Örebro visat på betydande minskning av förträngningar och blockering i de nya kärlen. För att värdera de positiva resultaten från kliniken i Örebro genomförs nu en multicenterstudie med nio centra och totalt kommer 700 patienter att bjudas in, dels på svenska thoraxkliniker, dels på thoraxkliniken i danska Århus.

I korthet innebär den nya operationsmetoden att man tar ut venen med cirka en halv centimeters omkringliggande fettvävnad vilket lämnar det yttersta lagret av bindväv intakt. Innan venen ansluts till kranskärlen genomspolas den med blod under fysiologiskt tryck(<150 mmHg). Under hela ingreppet undviker man så långt som möjligt att manipulera venen med instrument som kan skada både bindväv och celler som täcker blodkärlens insida, så kallade endotelceller.

För mer information, kontakta:
Stefan Thelin, professor och thoraxkirurg, Akademiska sjukhuset,
telefon: 018-611 40 47 eller stefan.thelin@akademiska.se

FAKTA: SWEDEGRAFT-studien

• Nordisk multicenterstudie om kranskärlsoperation, ledd från Akademiska sjukhuset och UCR, som ansvarar för monitorering och insamlandet av data och den statistiska analysen.
• Finansieras av Vetenskapsrådet och Hjärtlungfonden.
• Startar våren 2018 och beräknas pågå fram till år 2022.
• Totalt kommer cirka 700 patienter att bjudas in att delta, både vid svenska thoraxkliniker och thoraxkliniken i danska Århus.
• Patienterna ska vara under 80 år och ha en planerad eller subakut operation inplanerad. De får inte ha opererats med vengraft tidigare, ha njursvikt och/eller allvarlig kontrastallergi.
• Patienterna slumpas in i två grupper där den ena får standardoperation och den andra opereras med så kallad non touch-teknik.
• Det främsta syftet är att utvärdera om en ny operationsmetod, kallad no touch, leder till minskning av förträngning och blockering i de inopererade kärlen. Ett andra syfte är att utvärdera om de kliniska resultaten såsom återfall av kärlkramp, ny hjärtinfarkt eller död skiljer sig mellan grupperna.