Mer individuella behandlingar och kostråd i fokus på Världsdiabetesdagen

Stamceller för att bibehålla funktionen hos egna insulinproducerande betaceller och
inkapsling av betaceller för att slippa immunnedsättande läkemedel vid
transplantation. Det är några exempel på nya behandlingsmetoder och aktuell
forskning kring typ 1-diabetes vid Akademiska sjukhuset som presenteras
på Världsdiabetesdagen den 14 november, då allmänheten bjuds in till öppet hus
och öppna föreläsningar.

– I patientstudier undersöker vi just nu möjligheten att förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes genom transplantation av stödjestamceller för att motverka immunangrepp mot de egna insulinproducerande cellerna. Ett annat projekt handlar om att via inkapsling möjliggöra transplantation av insulinproducerande celler utan behov av livslång behandling med immundämpande
läkemedel, berättar Per-Ola Carlsson, professor i endokrinologi och diabetesläkare på Akademiska sjukhuset.Utvecklingen av nya avbildningstekniker som PET-CT och PET/MRT, menar han ger forskarna helt nya möjligheter att följa upp effekten av nya behandlingar. För första gången kan man nu avbilda och kontrollera mängden insulinproducerande celler.

Närmare 500 000 personer lever med diabetes i Sverige. Risken att drabbas av typ 2
diabetes ökar med stigande ålder, medan den genomsnittliga insjuknandeåldern
vid typ 1 diabetes sjunkit till sju-åtta års ålder.

Akademiska är det sjukhus i landet som genomför flest transplantationer av bukspottkörtlar och insulinproducerande betaceller i landet. För ett år sedan inrättade sjukhuset
ett centre of excellence för patienter med typ 1-diabetes.

– För att förbättra diagnostik och individanpassa behandlingen vid såväl typ 1
som typ 2 diabetes pågår sedan förra året en genetisk studie i Uppsala län,
ANDIU, i samarbete med region Skåne. Över 500 patienter från Uppland har
hittills medverkat i studien, berättar Per-Ola Carlsson.

Andra programpunkter under dagen är nya behandlingar vid typ 2 diabetes,
kostrekommendationer vid övervikt samt psykologiska aspekter och
beteendemönster vid kronisk sjukdom.

Läs hela programmet till höger!

Bildtext: Med hjälp av PET-kamera och en specifik radioaktiv
substans kan forskarna se mängden insulinproducerande betaceller i
bukspottkörteln; till vänster hos en frisk person (ljusare färg betyder fler
celler), till höger hos en patient med typ 1 diabetes. Eftersom markören lämnar
kroppen via urin avger även njurarna signaler.

Mer information:
Johan Fischier, diabetessjuksköterska på Metabolmottagningen, ansvarig för
programmet för öppna föreläsningar, 018-611 43 91
Per-Ola Carlsson, professor i endokrinologi och diabetesläkare, 018-4714425
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21