Skip to main content

Moderkaksceller ska minska livshotande avstötning vid blodstamcellstransplantation

Pressmeddelande   •   Mar 26, 2018 08:35 CEST

I en ny nordisk studie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska patienter med akut livshotande transplantat-mot-värd reaktion, så kallad GVHD, behandlas med moderkaksceller för att stoppa avstötningsreaktionen.

Akademiska sjukhuset leder den första nordiska studien där man ger moderkaksceller till patienter som drabbas av akut livshotande transplantat-mot-värd reaktion, så kallad GVHD, i samband med blodstamcellstransplantation. Erfarenheter av sådan behandling på Karolinska universitetssjukhuset och laboratorieförsök har visat att dessa celler har mycket bättre förmåga att hålla tillbaka immunförsvaret än andra vävnadsceller.

– Vi bedömer att moderkaksceller kan bota akut, livshotande GVHD med få biverkningar. På Karolinska sjukhuset har hittills cirka 40 patienter fått sådan behandling med goda resultat. Över 70 procent har överlevt, säger Mats Remberger, professor vid KI och Uppsala universitet, som leder studien.

Blodstamcellstransplantation är numera en etablerad behandling vid olika blodsjukdomar, inte minst leukemier, men även vid allvarlig blod- och immunbrist och metabola sjukdomar som exempelvis thallasemi. I Sverige görs närmare 300 sådana transplantationer per år varav 40-50 på Akademiska sjukhuset. Innan transplantationen får patienterna cytostatika och/eller strålning. Blodet tas från en donator med matchande vävnadstyp, så kallad HLA-typ.

– Utmaningen vid blodstamcellstransplantation är att de transplanterade blodcellerna kan attackera patientens hud, tarmslemhinna eller lever, i en transplantat-mot-värd reaktion, så kallad GVHD. Detta beror på att immunceller i det donerade blodet ser mottagaren som främmande vilket framkallar en eskalerande skadlig inflammationsprocess, förklarar Mats Remberger.

Det vanligaste vid GVHD är att huden påverkas och vid svåra reaktioner leder till allvarliga brännskadeliknande sår, näst vanligast är skador på mag-tarmkanalen och levern. Patienter som drabbas av GVHD får initialt behandling med antiinflammatoriska läkemedel som kortison, men trots denna behandling drabbas omkring 40 procent av medelsvår till svår akut GVHD och cirka tio procent dör av reaktionerna.

Målgruppen för den randomiserade studien, som inleds senare i år, är barn över 12 år och vuxna med akut livshotande GVHD i samband med blodstamcellstransplantation, som inte svarat på gängse behandling med kortison. Patienterna kommer indelas i två grupper, där den ena får den i nuläget bästa tillgängliga behandling som håller tillbaka immunförsvaret, medan den andra gruppen får stromaceller som odlats fram från moderkakor efter förlossning. Dessa celler skyddar foster från avstötning under graviditeten. Det får så att säga skydd av mammans immunsystem via fosterhinnan.

– Det saknas ännu en etablerad behandling för svår akut GVHD. För dessa patienter är överlevnaden endast 10-30 procent ett år efter behandling. Målsättningen är att behandlingen med stromaceller ska stoppa GVHD och därigenom öka överlevnaden för både barn och vuxna. I förlängningen kan effekten även bli ökad livskvalitet för patienterna, minskade vårdkostnader och en säkrare terapi, avrundar Mats Remberger.

Nota bene:
I den randomiserade studien kommer cirka 70 patienter att inkluderas. Förutom Akademiska, i nära samarbete med Rikshospitalet i Oslo, är planen att flera sjukhus i Sverige, Danmark och Finland kommer att medverka. Studien finansieras av Vetenskapsrådet.


För mer information, kontakta:

Mats Remberger, professor vid Uppsala universitet och KI , tel: 070-130 25 75, e-post: mats.remberger@ki.se eller mats.remberger@akademiska.se

Britt Gustafsson, professor och barncancerläkare, Akademiska barnsjukhuset,
tel: 0721-47 53 31, e-post: britt.gustafsson@akademiska.se

Hans Hägglund, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, tel: 076-721 20 20, e-post: hans.hagglund@akademiska.se




Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.