Ny app ska ge smärtpatienter bättre stöd

Personer med kronisk smärta ska få bättre verktyg att hantera sin smärtupplevelse och tätare kontakt med vården mellan mottagningsbesök. Akademiska sjukhuset medverkar i en stor EU-finansierad pilotstudie, Relief, som syftar till att utveckla interaktiva hjälpmedel, bland annat en app, som ökar motivationen och gör det lättare att leva självständigt hemma.

– Det känns oerhört tillfredsställande att vara med och utveckla evidensbaserad IT-teknik som kan underlätta livet för personer med kronisk smärta. Målet är att öka engagemanget och självständigheten, säger Rolf Karlsten, verksamhetschef för smärtcentrum och rehabiliteringsmedicin på Akademiska sjukhuset.

Nästan var femte person i Sverige har långvarig, kronisk smärta vilket kan vara påfrestande psykiskt. Man har uttömt befintliga behandlingar och mycket handlar om att lära sig hantera sin smärta, men också att bli lyssnad på.

Relief är en EU-finansierad pilotstudie som pågår 2016-2020. Förutom Akademiska sjukhuset i Sverige medverkar större sjukhus i Frankrike och Spanien. Totalt kommer 40 patienter att inkluderas i en första klinisk test som startar under hösten. Den enkät som gjordes inför uppstarten visade att det viktigaste för patienterna är att få hjälp smidigt och snabb återkoppling från vårdpersonalen.

– I projektet ska vi tillsammans med patienter och företag utveckla ett interaktivt hjälpmedel med en app som möjliggör kontinuerlig monitorering och interaktion. Det blir ett komplement och stöd mellan de fysiska vårdkontakterna, förklarar Rolf Karlsten.

Den nya tekniken registrerar exempelvis fysisk aktivitet, sömn och EKG. Patienten får stöd i sin behandling och kan rapportera sin smärtanivå, smärtans effekt på det dagliga livet och behandlingseffekter. Dessutom kan man själv se sina resultat vilket ökar motivationen, samtidigt som personalen på smärtkliniken får värdefull information och vid behov kan justera eller ändra behandlingen. En viktig fördel är, enligt Rolf Karlsten, att man kan undvika onödiga besök. När patienten kommer till mottagningen vet vårdpersonalen hur det gått och kan fokusera på nästa åtgärd vilket är mer effektivt.

Medverkan i större EU-projekt som detta, menar han underlättas av etableringen av ett kansli för forskningsstöd på Akademiska sjukhuset före sommaren. Kansliets fokus blir att stötta forskare som önskar driva större EU-finansierade projekt och andra stora projekt med extern finansiering, till exempel från Vinnova eller Forte, där Akademiska sjukhuset är en part.

– Det svåra för oss forskare ute på klinikerna är att ha överblick över anslag att söka. Vi behöver också administrativt stöd för att genomföra ansökningar, hitta partners och rapportera korrekt. Dessa processer har blivit mer komplexa de senaste åren, konstaterar Rolf Karlsten.

Enligt forsknings- och utbildningsdirektör Sune Larsson är förhoppningen att Akademiska sjukhuset nu ska kunna medverka i fler internationella projekt tillsammans med andra svenska och utländska sjukhus i syfte att förbättra vården:

– Tidigare saknades rätt kompetens och administrativt stöd till kliniskt verksamma forskare som vill medverka i större EU-projekt eller andra studier med extern finansiering. Det innebar att forskare ibland fick säga nej till projekt på grund av detta, framhåller han.


För mer information:

Om Reliefstudien/patienter med kronisk smärta:

Rolf Karlsten, verksamhetschef smärtcentrum och rehabiliteringsmedicin, Akademiska sjukhuset, tel: 070-611 01 87, e-post: rolf.karlsten@akademiska.se

Om kansliet för forskningsstöd:

Sune Larsson, FoU-direktör Akademiska sjukhuset, tel: 070-611 08 23, e-post: sune.larsson@akademiska.se

Krisztina Wanek, controller forsknings- och utbildningsavdelningen, tel: 018-617 04 91, e-post: krisztina.wanek@akademiska.se

Anna Liljestam Hurtigh, administratör ALF-kansliet, tel: 018-611 17 42 eller 072-146 08 84, e-post: anna.liljestam.hurtigh@akademiska.se

FAKTA: Kronisk smärta

• Nästan var femte person i Sverige har långvarig, kronisk smärta och många har svårigheter att hantera smärtan, leva ett vanligt liv och arbeta.
• För att betraktas som kronisk ska smärtan ha pågått i minst tre månader, som är normal tid för läkande och återhämtning.
• Långtidssjukskrivningar är vanliga och kostsamma. Enligt SBU-rapporten ”Rehabilitering vid långvarig smärta” från 2010 uppgick kostnaderna till 87,5 miljarder.
• Vanligast är smärta i rygg eller muskler samt huvud- och ledvärk. Orsaken kan vara en infektion, förslitning, överbelastning eller skada som fortsätter göra ont. Smärtan kan också bero på en pågående sjukdom eller tillstånd. Ibland kvarstår smärtan efter att skadan/sjukdomen läkt ut, smärtan har då blivit en sjukdom i sig.
• Långvarig smärta ger ofta svåra psykosociala konsekvenser och behandlas därför ofta i multiprofessionella team.

FAKTA: Nytt kansli för forskningsstöd på Akademiska sjukhuset

• Etablerades i maj 2019 och ingår i forsknings- och utbildningsavdelningen.
• Målgruppen är forskare som har projekt med extern finansiering antingen från EU eller andra institut där Akademiska sjukhuset förväntas bli eller redan är en part. 
• Stöttar forskare med administration och ekonomi så att allt blir rätt från början. Det handlar om att ha rätt ramar, budget och ekonomi/tidredovisning och annan rapportering. Forskarna får stöd och hjälp redan från planeringsstadiets början tills projektet avslutas.