Pressmeddelande -

Pressmeddelande: Antidepressiva till äldre kartläggs på Akademiska

Mer än var tionde person över 65 år lider av depression. De senaste åren har förskrivningen av antidepressiva läkemedel, främst SSRI-preparat och Mirtazapin, ökat kraftigt. Tidigare studier har visat att äldre patienter inte är tillräckligt utredda och att uppföljningen brister. Nu ska en kartläggning på Akademiska sjukhuset öka kunskapen på området.

– Enligt våra preliminära resultat tar var femte inlagd patient över 65 år antidepressiva läkemedel. Vårt intryck är att preparaten skrivs ut alltför lättvindigt och att många äldre skulle behöva annan hjälp mot sin nedstämdhet och ensamhet. Det är lätt att skriva ut antidepressiva och det krävs bara ett klick för att förnya förskrivningen ett år framåt, säger Matilda Bertell, farmaceutstudent på Uppsala universitet, som genomför kartläggningen under handledning av Kristina Sörensen, klinikapotekare på Akademiska sjukhuset.

Initiativet togs av Björn Olsen, infektionsläkare och professor, som noterat att förvånansvärt många äldre inneliggande patienter tar antidepressiva. Ett syfte med kartläggningen är att se om situationen förändrats sedan 2003 då en studie på sjukhem i Stockholm visade att äldre fick antidepressiva på för lösa grunder (både under- och överförskrivning förekom) samt att det fanns brister i diagnostisering, dokumentation och uppföljning.

Totalt ingår cirka 200 patienter i kartläggningen som ska vara klar till sommaren. Den baseras på en journalgenomgång av patienter som är 65 år eller äldre, vårdas på avdelningar inom medicin- och thoraxdivisionen och använder vanliga antidepressiva läkemedel som påverkar upptaget av signalsubstansen serotonin eller en kombination av serotonin och noradrenalin.

En förklaring till att allt fler äldre får antidepressiva är att SSRI-preparat, sedan de introducerades på 1990-talet, ansetts säkra, en annan att äldre med depression tidigare ansetts underbehandlade.

Generellt är depressioner mer svårdiagnostiserade hos äldre. Symtomen är mer diffusa och svår nedstämdhet kan ibland kopplas till förändrad livssituation och förlust av närstående.
Samtidigt är risken för biverkningar högre. Förändrad ämnesomsättning och organfunktion gör att man med åren blir mer känslig. Dessutom har antidepressiva preparat visat sig ha lägre effekt på äldre. Läkemedlen är ofta utprovade på yngre, generellt friskare personer.

SSRI-preparat, som är den vanligaste läkemedelsgruppen till äldre med depression, kan ge mag-tarmbiverkningar och öka risken för blödningar, särskilt i kombination med vanliga antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som Treo, Voltaren och Ipren. Antidepressiva läkemedel kan också orsaka sänkt natriumvärde och öka risken för fallolyckor på grund av förändrat blodtryck, trötthet, yrsel eller förvirring.

– Med tanke på äldres känslighet är det extra viktigt att diagnostiseringen är korrekt och att man följer upp effekten och eventuella biverkningar, gärna inom tre månader. Målsättningen med behandlingen bör alltid vara tillfrisknande, inte bara symtomlindring, oavsett om personen endast får antidepressiva eller en kombination av läkemedel och psykoterapi, framhåller Matilda Bertell. 

Mer information:
Matilda Bertell, student på masterprogrammet i läkemedelsanvändning, farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet, 076-088 59 61
Kristina Sörensen, klinikapotekare på Akademiska sjukhuset och handledare, 070-611 21 26
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21
Björn Olsen, infektionsläkare och professor, 018-611 56 01 eller 070-238 49 44


FAKTA: Antidepressiva läkemedel till äldre
* Förstahandsvalet är SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) som påverkar upptaget av signalsubstansen serotonin. I andra hand används Mirtazapin eller SNRI-preparat som både påverkar upptaget av serotonin och noradrenalin.
* SSRI introducerades på bred front under 1990-talet, som ett skonsammare alternativ än äldre antidepressiva för att lindra och/eller häva symtom vid depressioner.
* I dag förskrivs dessa SSRI-preparat inte bara mot depression (med eller utan melankoli) utan också mot andra psykiska sjukdomar såsom social fobi, tvångssyndrom och panikångest, oftast i kombination med psykoterapi.

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • antidepressiva
  • ssri-preparat
  • ssri
  • mirtazapin
  • serotoninåterupptagshämmare
  • nsaid
  • klinikapotekare
  • klinisk farmaci

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Elisabeth Tysk

Presskontakt Presschef Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen 018-611 96 11