Sjuksköterskeledd mottagning ska förbättra vården vid skrumplever

I oktober öppnas en sjuksköterskeledd levermottagning Akademiska sjukhuset. Ett viktigt syfte är att erbjuda patienter med skrumplever (levercirros) bättre vård, med tätare uppföljningar och utökat stöd när det gäller kost och levnadsvanor. Satsningen görs inom ramen för en flerårig, randomiserad forskningsstudie, den första i sitt slag i Sverige.

– Inom exempelvis diabetes- och hjärtsjukvården är det vanligt med sjuksköterskeledda mottagningar, men inte för denna patientgrupp. Både de som har sjukdomen under kontroll och de med svåra symtom har behov av tätare vårdkontakt och uppföljning, dels för att undvika oönskade biverkningar av medicinering men också för att få stöd att ändra sin kost och levnadsvanor, säger Maria Hjorth, specialistsjuksköterska och ansvarig för studien som genomförs vid Akademiska sjukhuset och Falu lasarett.

Sedan hösten 2015 har ett tjugotal patienter vid Falu lasarett deltagit i en pilotstudie i samarbete med forskare vid Akademiska sjukhuset. Deltagarna har erbjudits tätare besök hos sjuksköterskor utöver ordinarie läkarbesök. De med svåra symtom har kallats till mottagningen 1-2 gånger i månaden, de som är mer stabila i sin sjukdom en gång i halvåret. Deltagarna har besvarat enkäter om sin hälsa och hur de upplever vården. De upplevde sig bättre informerade om egenvård och medicinsk behandling. Dessutom såg forskarna att tidig upptäckt av sjukdomskomplikationer förhindrade akuta episoder.

Projektet utvidgas nu under hösten till en randomiserad kontrollerad studie i Falun och Uppsala. Att involvera patienter i kvalitetsutvecklingen är en viktig hörnsten i det värdebaserade arbetssätt som Akademiska inför sjukhusövergripande från och med i år.

– Vår förhoppning är att studien ska visa att patienterna som följs upp mer regelbundet mår bättre, att de har färre svåra symtom och högre livskvalitet. Indirekt leder det till minskat behov av slutenvård, att färre behöver läggas in vid upprepade tillfällen vilket innebär lägre vårdkostnader totalt sett, berättar Maria Hjorth.

Antalet diagnostiserade fall av levercirros ökar för varje år. En bidragande orsak är ökad alkoholkonsumtion bland vuxna. Dessutom har hepatit B och C blivit vanligare. Övervikt, autoimmuna sjukdomar och gallgångssjukdomar är andra bakomliggande orsaker. Det som händer vid levercirros är att leverns funktion successivt försämras av en inflammation som driver på ärrbildning. Precis som vid andra kroniska sjukdomar är extrem trötthet, som inte kan sovas bort, ett vanligt symtom.

– Symtomen kommer ofta smygande. Det kan ta upp 30 år innan man får leversvikt och diffusa symptom gör sjukdomen svårdiagnostiserad. Vissa patienter fångas in vid hälsokontroller inom primärvården medan andra fall uppdagas först när leversjukdomen ger symtom, till exempel en blödning från åderbråck i matstrupen eller vätska i buken, förklarar Fredrik Rorsman, docent och specialistläkare inom gastroenterologi.

I dag är levertransplantation enda sättet att bota levercirros. Flertalet patienter behandlas symtomlindrande och får individuellt anpassat stöd för egenvård. Överviktiga behöver till exempel hjälp att förändra sina levnadsvanor och gå ned i vikt för att undvika fettlever som är ett växande problem både i Sverige och globalt. I USA är det den tredje vanligaste orsaken till levertransplantation. Patienter som har vätska i buken behandlas med vätskedrivande läkemedel och regelbundna kontroller av vikt, saltbalans och blodtryck. Man behöver också följa upp eventuella biverkningar av symtomlindrande, pulssänkande läkemedel och läkemedel mot åderbråck i matstrupen.

Mer information:
Fredrik Rorsman, docent och överläkare inom gastroenterologi, 018-611 58 38 eller 0767-248510
Maria Hjorth, specialistsjuksköterska och doktorand, ansvarig för patientstudien, 023-49 29 09 eller 073-0280705
 

FAKTA: Levercirros (skrumplever)

• Innebär att levern är skadad och frisk levervävnad har börjat ersättas av ärrvävnad. Levern får då svårt att klara av att rena kroppen från gifter och bilda viktiga proteiner.
• Kan bero på att man druckit mycket alkohol under en längre tid eller haft en långvarig leverinflammation, övervikt, gallvägssjukdom eller hepatit B eller C.
• I början av sjukdomen är vanliga symtom att man blir trött, mår illa och går ner i vikt. Senare kan till exempel huden och ögonvitorna bli gula, urinen mörk och avföringen gråvit.
• Cirka 500-600 personer dör varje år i Sverige på grund av levercirros eller kronisk leversvikt.