Ska skadade hamstringsmuskler opereras? Ny studie på Akademiska ska utvärdera behandlingsmetoder

Ska skador på hamstringsmusklerna på lårets baksida, så kallad proximal hamstringsavulsion, opereras eller inte? Det ska en ny klinisk studie på Akademiska sjukhuset utvärdera. Kunskap saknas om vilken metod som ger bäst resultat och hur patienterna upplever rörlighet, funktion och smärta. Skadorna uppstår oftast vid ofrivillig böjning i höften samtidigt som knät är sträckt, exempelvis vid halkolyckor, eller i samband med idrott som vattenskidåkning eller kampsport.

– Studiens främsta syfte är att jämföra hur patienter upplever smärta och funktion två år efter operation respektive icke-kirurgiskt behandling. I Sverige finns stora lokala variationer. Vissa sjukhus erbjuder operation till aktiva, friska patienter medan andra väljer icke-kirurgisk behandling som är den vanligaste metoden idag, säger Kenneth Jonsson, överläkare och docent i ortopedi, Akademiska sjukhuset, som leder studien.

Hamstringsmuskulaturen är det gemensamma namnet på musklerna på lårets baksida. Dessa muskler möjliggör böjning i knäleden och sträckning i höftleden. Proximal hamstringsavulsion innebär att de fästen som binder upp hamstringsmusklerna till den så kallade sittknölen har slitits av. Skadorna kan uppstå vid halkolyckor, men också i samband med idrott som vattenskidåkning eller kampsport.

– Det är en relativt ovanlig skada som oftast inträffar vid ofrivillig böjning i höften samtidigt som knät är sträckt. Många patienter beskriver det som att de ofrivilligt tvingats ner i spagat, förklarar Kenneth Jonsson och fortsätter:

– Tyvärr finns ingen forskning som visar om operation ger bättre resultat än det betydligt säkrare icke-kirurgiska alternativet

Forskarnas vill undersöka om de som opererats känner mindre smärta och får bättre funktion jämfört med dem som inte opereras. Likaså om opererade patienter får större maximal kraft vid knäböjning och sträckning i höften.

Vid operation görs ett snitt vid platsen för infästet av senorna. Därefter fäster man tillbaka senstumpen med trådar som förankras i sittbenet. Vid icke-kirurgisk behandling lämnas senorna och patienten rekommenderas fri rörelseträning med stöd av fysioterapeut.

Patienterna i studien kommer att lottats till antingen operation eller icke-kirurgisk behandling. De kommer att få skatta sin smärta och rörlighet/funktion via ett patientrapporterat instrument kallat Perth hamstrings assesment tool (PHAT) utvecklat i Australien. Patientstudien finansieras delvis med anslag på 3,2 miljoner kronor från AFA Försäkring.


Mer information:
Kenneth Jonsson, överläkare och docent i ortopedi, Akademiska sjukhuset, telefon: 018-611 90 37 eller 076-724 89 51, e-post: kenneth.jonsson@surgsci.uu.se