Skip to main content

Skev tillgång till moderna epilepsiläkemedel

Pressmeddelande   •   Jan 26, 2010 09:00 CET

I Sverige har ungefär en procent av befolkningen epilepsi. Det motsvarar 60 000 personer, varav 10 000 barn. Enligt en ny studie publicerad i den ansedda amerikanska medicinska tidskriften Neurology, är tillgången på specialistsjukvård och rekommenderad läkemedelsbehandling vid epilepsi ojämlikt fördelad. Det är betydligt svårare för äldre, lågutbildade samt personer bosatta på landsorten att få rätt vård. 

– För att få bästa vården är det en fördel att vara kvinna, ung, högutbildad, ha hög inkomst och bo i en större stad. Resultaten visar också att patienter som fick träffa en neurolog hade  bättre chans att få behandling med de nyaste läkemedlen, säger Peter Mattsson neurolog vid Akademiska sjukhuset och docent vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, som lett studien som utförts i samarbete med forskare vid Karolinska institutet och Socialstyrelsen.

Studien genomfördes 2006 baserad på data i läkemedels- och patientregistren. Totalt ingick drygt 26 000 vuxna patienter runtom i landet. Samtliga hade fått epilepsidiagnos och hade pågående läkemedelsbehandling.

 – Målet för den svenska hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Därför är resultaten förvånande. De bekräftar att det finns socioekonomiska skillnader såväl i tillgången till specialistläkare och antiepileptika, fortsätter Peter Mattsson.

 Han får medhåll av forskarkollegan Gunilla Ringbäck Weitoft på Socialstyrelsen:

 – Vi kan aldrig acceptera att någon får sämre vård på grund av social bakgrund. Därför är det viktigt att vi fortsätter följa upp vilka grupper som får tillgång till vilka läkemedel och synliggör de orättvisor som finns.

En förklaring till att kvinnor oftare än män får tillgång till de senaste läkemedlen kan enligt Peter Mattsson vara att fler kvinnor har dubbla diagnoser som behandlas med läkemedel, att de så att säga har mer kontakt med vården. När det gäller äldre pekar han på att gruppen inte lika ofta remitteras till en neurolog utan behandlas inom av andra specialister efter stroke eller för demenssjukdom. Patienter över 80 år får fyra till tio gånger mer sällan tillgång till de nyaste läkemedlen. Konsekvensen kan bli sämre kognitiv förmåga, att man blir tröttare och mindre aktiv.

Till våren inleder forskarna en uppföljande studie om barn med epilepsi, vilken roll föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst spelar för tillgången till specialistsjukvård och moderna preparat.

Mer information:

Peter Mattsson, neurolog på Akademiska sjukhuset 0708-735351

Gunilla Ringbäck Weitoft, forskare vid Karolinska institutet och Socialstyrelsen,

075-247 3669

Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 070-622 24 21