Skip to main content

Snabbare bentillväxt ska underlätta läkning vid svåra benbrott

Pressmeddelande   •   Aug 28, 2013 14:11 CEST

Forskare i Uppsala utvecklar aktiva substanser som stimulerar skelettet att återbildas
efter svåra skador i samband med exempelvis bil- och fallolyckor. Redan om tre
år räknar man med att nya behandlingsmetoder kan användas kliniskt i
sjukvården. Forskningen presenteras vid ett symposium den 30 augusti på UKK under
årets ortopedivecka, den andra av tre medicinska veckor i Uppsala. Parallellt arrangeras öppna föreläsningar på Akademiska sjukhuset, se bifogat program!

Forskningen inom regenerativ medicin sker i samverkan med Jöns Hillborn,
professor i polymerisk kemi och Håkan Engqvist, professor i materialvetenskap,
båda verksamma på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet.

– Samverkan mellan ortopeder och forskare inom polymer- och materialteknik är
oerhört värdefull. Vi kommer in från olika håll med olika kompetenser och kan
därmed snabbare hitta lösningar på problem. Målet är att kunna erbjuda
effektivare behandling vid svåra skelettskador, både snabbare läkning och
rehabilitering, säger Sune Larsson, överläkare och forsknings- och
utbildningsdirektör på Akademiska sjukhuset, som håller i symposiet. 

De senaste 20 åren har mycket hänt inom ortopedin som förbättrat egenskaper hos
konstgjorda leder, framtagning av nya proteser och nybildning av ben, forskning
som bidragit till att begreppet ”reservdelsmänniska” blivit en realitet. I Uppsala pågår nu forskning  inriktad på förbättringar av konstgjorda leder så att de fäster bättre vid skelettet, men också om
behandlingar som gynnar nybildning av ben, det som är Sune Larssons huvudsakliga
forskningsområde.

– Det handlar om utveckling av aktiva substanser (molekyler) som, inkapslade på ett visst sätt, kan stimulera kroppen att läka och nybilda ben på önskad plats, så kallad regenerativ medicin. Målgruppen är framförallt patienter som förlorat stora mängder benvävnad i samband med svåra trafik- och fallolyckor. Vi har som mål att korta läkningstiden från 6-12 månader till tre
månader, säger Sune Larsson.

Om cirka tre till fem år år räknar forskargruppen med att introducera den nya behandlingen på ortopedkliniken. Fokus just nu är att undersöka att substanserna inte har oönskade, negativa effekter. Man vill hitta syntetiska biomaterial som fungerar bra med kroppsegna vävnader.

Sune Larsson betonar att vägen från idé till klinisk användning är lång. Ofta tar det 10-15 år innan man kan introducera en ny behandlingsmetod. Och när den väl introduceras görs det först på lindriga fall, där läkningen/nybildningen av ben ändå skulle ha fungerat av sig själv. Först därefter tar man steget till de svårast skadade.

Mer information:
Sune Larsson, forsknings- och utvecklingsdirektör, 070-534 25 80Sonia Johansson, mötessekreterare, 018-611 46 86
Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 070-622 24 21

Bifogade filer

PDF-dokument