Skip to main content

Strömstötar på frammarsch i behandling av bukspottkörtelcancer

Pressmeddelande   •   Aug 19, 2013 08:46 CEST

Det går att operera tumörer i eller runt bukspottskörteln och levern
som ofta är otillgängliga och tidigare bedömts icke operabla. För ett par år
sedan införde Akademiska sjukhuset som första center i norra Europa en ny
behandling med elektriska strömstötar, IRE. Hittills har ett tjugotal patienter
med bukspottkörtelcancer behandlats. Framstegen diskuteras onsdagen den 21
augusti på kirurgveckans temadag om tumörkirurgi.

Kirurgveckan är den första av tre medicinska veckor som i år arrangeras på
Uppsala Konsert och Kongress. Detta är första gången läkare, sjuksköterskor och
annan vårdpersonal inom kirurgi, ortopedi och röntgen arrangerar sina
specialistmöten på samma ort veckorna efter varandra. Parallellt med
vetenskapliga seminarier ges åtta föreläsningar för allmänheten på Akademiska
sjukhuset. Se bifogat program!

– IRE-behandling (irreversibel elektroporering) innebär att man lägger ett
elektriskt fält av likström över tumörcellerna. Fältet orsakar små hål på cellmembranet.
Tumören klarar inte av den drastiska miljöförändringen vilket gör att
cancercellerna dör samtidigt som vi skonar stödjevävnad i kärl och gallgångar.
Det är ett alternativ när en vanlig kirurgisk operation inte är möjlig, säger
kirurgen Britt-Marie Karlson.

Bukspottkörtelcancer är en aggressiv tumörform som oftast drabbar personer
över 65 år. Vanliga tecken är gulsot, magsmärta och aptitlöshet, men symtomen
är ofta diffusa och kommer i ett sent skede av sjukdomen.

Vid IRE-behandling sticker operatören in nåltunna elektroder på 1,2 millimeter genom
huden så att de ligger runt tumören. Därefter leds likström mellan nålarna och
förstör cancercellerna. Ultraljud används för att guida elektroderna rätt.
Behandlingen ges under narkos, men patienten kan ofta gå hem redan efter tre
dagar.

– Fördelen med IRE är att vi kan komma åt tumörer som sitter nära eller
växer in i blodkärl, något som gör att en radikal operation inte är möjlig.
Dessa patienter har i nuläget endast stödjande onkologisk behandling att erbjudas
utan någon möjlighet att ta bort tumören. Dessutom är tekniken träffsäker, med
lägre risk att skada frisk vävnad runt tumören. I de fall där man lyckats
behandla hela tumören är resultaten uppmuntrande, säger Britt-Marie Karlson.

I dag används IRE enbart efter att patienten fått annan behandling, främst
cytostatika och tumören inte kan opereras bort. Utmaningen är att behandlingen
ofta sätts in sent, när det hunnit bildas metastaser. Till hösten räknar man
dock med att starta behandlingen tidigare för att minska risken för återfall.

IRE används även som botande, kompletterande
behandling till kirurgi när levertumörer inte går att behandla med mikrovågor
eller radiofrekvensablation på grund av läget nära kärl eller gallgångar. 

– Inom ramen för en studie har 17 patienter behandlats på Akademiska hittills,
samtliga med högst två levertumörer på maximalt tre
cm. Endast ett fåtal har haft återfall på fyrmånaderskontrollen men
långtidseffekter saknas ännu, säger kirurgen Agneta Norén.

Mer information:

Britt-Marie Karlson, kirurg: britt-marie.karlson@akademiska.se
018-611 46 25
Agneta Norén, kirurg, 018-611 46 13
Anders Nilsson, radiolog, 018-611 47 61
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

Bifogade filer

PDF-dokument