Telemedicinsk uppföljning effektivt vid sömnapnébehandling

Uppföljning av CPAP-behandling via telemedicin, där man fjärravläser patienters andningsapparatur, skulle kunna bidra till ökad följsamhet hos patienter med sömnapné, bättre behandlingsresultat och förbättrad livskvalitet. Detta har testats i en av de första studierna i Sverige där man utvärderat nyttan av telemonitorerad uppföljning jämfört med rådande rutin med mottagningsbesök. Forskningen uppmärksammas i samband med World sleep day 13 mars.

– Följsamheten, att patienterna använder andningsmasken rätt är en stor utmaning. Med ett telemedicinskt arbetssätt är tanken att vi snabbare ska kunna fånga upp problem eller biverkningar och sätta in lämplig intervention, säger Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömnmottgningen vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet som lett den kliniska studien där man utvärderat nyttan av telemedicinbaserad uppföljning.

Enligt Jenny Theorell-Haglöw är kunskapen om effekter på följsamhet och hälsoekonomiska effekter av telemonitorering vid CPAP-behandling begränsad. Syftet med studien har därmed varit att jämföra effekterna av detta nya arbetssätt jämfört med vanliga mottagningsbesök.

I studien ingick 200 patienter diagnostiserade med obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) och ordinerade CPAP-behandling. Hälften slumpades till uppföljning med telemonitorering och hälften följdes upp enligt rådande rutin med mottagningsbesök. De fick också fylla i ett frågeformulär med specifika frågor om sömn och hälsa, livskvalité, patienttillfredsställelse och biverkningar av CPAP.

– Vårt intryck är att merparten av patienterna var positiva till det förändrade arbetssättet och upplevde det ok att telemonitorering och telefonsamtal ersatte det personliga mötet med sjukvårdspersonalen på mottagningen, ansikte mot ansikte. Vi har dock ännu inte analyserat all data, säger Jenny Theorell-Haglöw.

Förekomsten av sömnapné ökar på grund av ökande övervikt och fetma samt en åldrande befolkning. Idag diagnostiseras ungefär fyra procent av vuxna män och två procent av vuxna kvinnor, och allt fler behandlas med CPAP delvis till följd av ökad medvetenhet.

– Tillströmningen av patienter och begränsade resurser på sömnklinikerna innebär växande utmaningar för många kliniker i Sverige och Europa. Det behövs nya metoder för att öka effektiviteten, bibehålla eller öka kvaliteten och förbättra behandlingsresultaten, framhåller Jenny Theorell-Haglöw.

Hon betonar att både patient och CPAP-utrustning bör kontrolleras kort efter behandlingsstart och fortsättningsvis i regelbundna intervaller, tills man nått god behandlingseffekt och följsamhet.

– Individuell utprovning och uppföljning är oerhört viktigt eftersom det ofta finns biverkningar/komplikationer med i bilden när en patient inte följer rekommendationerna för hur andningsmasken ska användas.

– Förhoppningen är vi ska kunna öka kapaciteten för behandling och uppföljning av såväl nya som etablerade patienter och därmed få en förbättrad och mer kostnadseffektiv vård. Det skulle vara till stor nytta för patienterna som ofta har en livslång CPAP-behandling i syfte att minska risken för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom eller för tidig död, avrundar hon.

FAKTA: Sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom)

• Är idag den vanligaste formen av sömnrelaterad andningsstörning och innebär upprepade episoder av korta andningsuppehåll under sömnen, så kallade apnéer.
• Orsaken är att den övre luftvägen är helt eller delvis blockerad. Återkommande korta uppvaknanden gör att sömnen störs vilket ofta leder till besvärande dagsömnighet och sämre livskvalitet.
• Andningshjälp med CPAP är en vanlig behandling och ges för att förebygga kardiovaskulär sjukdom. Enligt forskningsstudier står sig effekterna sig väl i jämförelse med farmakologisk behandling.

För mer information, kontakta:
Jenny Theorell Haglöv, sjuksköterska på sömnmottagningen, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 02 42, e-post: jenny.theorell-haglow@akademiska.se