Verksamhetsområden nav i Akademiskas nya organisation

Nu börjar strukturen för Akademiska sjukhusets nya organisation att ta form. Från och med 1 maj försvinner divisionsnivån och 26 verksamhetsområden blir navet för vård, forskning och utveckling. Ett viktigt syfte är att skapa ett sammanhållet sjukhus, med större närhet mellan ledning och verksamhet, för att möta framtidens utmaningar.

– Akademiska måste kraftsamla för att fortsätta vara ett ledande universitetssjukhus. Med den nya organisationen får vi ett sammanhållet sjukhus med en innovativ och flexibel miljö som kännetecknas av professionalism, samarbete mellan verksamheter och professioner. Detta gör oss bättre rustade att möta framtidens utmaningar och ökad konkurrens, säger sjukhusdirektör Lennart Persson.

Han framhåller att ett viktigt syfte med organisationsförändringen att sjukhuset ska kunna möta patienternas behov på ett bättre sätt. Det ska bli lättare att få information och orientera sig samtidigt som ambitionen är att korta tiden från diagnos till behandling.

Behovet av förändring hänger även samman med den medicintekniska utvecklingen som möjliggjort att allt fler och allt äldre patienter kan erbjudas allt bättre vård. Likaså sjukhusets ansträngda ekonomiska situation och väntetider till behandling/operation för vissa patienter.

I och med att divisionsnivån försvinner den 1 maj får sjukhuset 26 verksamhetsområden med större ansvar och befogenheter jämfört med drygt 40 tidigare. Viktiga förändringar är att hela psykiatrin blir ett verksamhetsområde. Detsamma gäller barnsjukhuset. Några verksamhetsområden slås samman. Det gäller hematologi och onkologisk endokrinologi som blir ett verksamhetsområde tillsammans med onkologi, men även rehabiliteringsmedicin och smärtcentrum samt specialmedicin, hud och reumatologi. Andra sammanslagningar är länslogopedi, fysioterapi och arbetsterapi som blir ett verksamhetsområde tillsammans med psykosocialt behandlingsarbete samt neurokirurgi som slås samman med klinisk neurofysiologi och neurologi.

Två modeller för samverkan mellan verksamhetsområden införs; tema/program och vårdproduktion. Fram till årsskiftet arbetar olika projektgrupper med att utveckla/samordna detta.

I korthet innebär teman att man samordnar planering, uppföljning, klinisk forskning, information och kontakt med remittenter för större patientgrupper, exempelvis cancer, inflammation, trauma och hjärtkärlsjukdom. Inom varje tema samordnas vården i program för enskilda diagnoser/sjukdomstillstånd, till exempel diabetes, hjärtsvikt eller epilepsi.

Lennart Persson betonar att mycket förändringsarbete redan är sjösatt; värdebaserad vård införs inom allt fler verksamheter och arbetssätt har förnyats inom flera områden. Ett exempel är att man inrättat sjukhusövergripande operationsråd och slutenvårdsråd där berörda verksamhetsområden samarbetar för att skapa ett bättre patientflöde och resursutnyttjande.

Mer information:
Lennart Persson, sjukhusdirektör, 018-611 34 01
Henrik Pederby, kommunikationsdirektör, 070-611 05 94

FAKTA: Akademiska sjukhusets nya organisation i korthet

* Den 1 maj upphör sjukhusets divisionsnivåer. (Undantaget är diagnostik-, akut-, anestesi- och teknikdivisionen (DAT) som upphör 1 oktober.) 26 verksamhetsområden blir navet för vård, forskning och utveckling.

* I den nya sjukhusledningen kommer samtliga verksamhetschefer att ingå jämte chefsläkare, chefssjuksköterska och direktörer med ansvar för ekonomi, produktion, kommunikation, HR och Framtidens Akademiska med mera.

* Divisionsstabernas stödfunktioner: administration, vård, ekonomi och HR sorterar nu under den centrala sjukhusadministrationen. Förutom att sjukhuset får en mer samlad specialistkompetens, är syftet att effektivare kunna avlasta vårdpersonal onödig administration och få en mer enhetlig tillämpning av regler och avtal.

* Till årsskiftet ska den nya organisationen träda i kraft fullt ut.