AkzoNobel firar Sveriges och Nederländernas 400-åriga samarbete

Den 5 april var det 400 år sedan Nederländerna och Sverige inledde diplomatiska förbindelser. År 1614 blev ambassaden i Haag Sveriges första ambassad i världen. Samarbetet mellan länderna är fortsatt starkt, inte minst genom färg- och kemikoncernen AkzoNobel. I år firar AkzoNobel 20 år som nederländskt-svenskt företag. Nu publicerar den svenska ambassaden i Nederländerna en bok som bland annat avslöjar lärdomar av svensk-nederländska affärsrelationer.

2014 är ett speciellt år för de svensk-nederländska relationerna. Ett av företagen som har gynnats av ländernas goda affärsförbindelser är AkzoNobel, som idag är ett av världens största färgföretag och en av de ledande producenterna av specialkemikalier.

– Vårt svensk-nederländska arv har lagt grunden för AkzoNobels tillväxt och företagskultur. I Nederländerna är vi fler än 5 000 medarbetare och i Sverige ungefär 3 000 medarbetare. Tillsammans bidrar medarbetarnas arbete till en betydande andel av det värde som produceras inom AkzoNobel globalt. Vi är idag ett av världens ledande färg- och kemiföretag tack vare att vi har kunnat ta tillvara det bästa av båda världar. Vi rankas också återkommande som ett av de främsta företagen inom hållbar utveckling, säger Ton Büchner, koncern-vd på AkzoNobel.

AkzoNobels ursprung går att spåra till 1646 när Bofors grundades. Fyra århundraden senare har det skett flera fusioner samt förvärv och år 1994 slogs nederländska Akzo samman med svenska Nobel Industrier. Idag har AkzoNobel verksamhet i över 80 länder och är fortfarande en stor investerare i både Sverige och Nederländerna.

Olle Werner, före detta HR-direktör på koncernnivå för AkzoNobel, delar med sig av sina erfarenheter i jubileumsboken The Swedes & the Dutch were made for each other. Den svenska ambassaden i Nederländerna har tagit fram boken som innehåller tjugo essäer av svenska och nederländska författare, diplomater, företagare och forskare. Boken publiceras i samband med 400-årsfirandet av det svensk-nederländska samarbetet.

– Vi har en lång relation med varandra, både som länder och företag. I boken framkommer det att olikheterna var större än ledningen först räknat med när AkzoNobel bildades för 20 år sedan. Men vi ser idag att mångfalden är det som gör oss starka. Sverige är viktigt för AkzoNobel, då mycket forskning och utveckling sker där. Vår hållbarhetsgrupp finns också i Sverige och bidrar till att integrera hållbarhet i företagets verksamhet i världen, säger Ton Büchner.

I samband med firandet av 400-årsjubileet besökte kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia Amsterdam den 4-5 april för att bland andra träffa kung Willem-Alexander och drottning Máxima. AkzoNobel var som enda företag inbjudet till evenemanget och representerades av Ton Büchner, vd för AkzoNobel och Jan Svärd, Nordendirektör för AkzoNobel. Kungaparen besökte bland annat Rijksmuseum, Nederländernas nationalmuseum, som nyligen genomgick en omfattande renovering och där AkzoNobel bidragit i restaureringen och levererat färg.

Fem största olikheterna mellan svenskar och nederländare enligt Olle Werner:

1. Närheten till chefen

Svenskar är vana vid platta organisationer och att ha chefen nära till hands. Sverige var tidigt ute med att ”dua” auktoriteter och chefen sitter ofta i ett öppet kontorslandskap. Även om inte skillnaden är enorm jämfört med nederländska företag är det ofta längre till chefen i Nederländerna.  

2. Machokulturen

Ur ett internationellt perspektiv är varken svenska eller nederländska män särskilt ”macho”, men det finns en gradskillnad. När Akzo och Nobel gick samman hände det att nederländska medarbetare skämtade om svenskars överdrivna säkerhetsåtgärder som exempelvis cykelhjälmar.

3. Jag eller vi

Nederländare är mer individualistiskt orienterade än svenskarna. Svenskarna strävar efter att nå konsensus under ett affärsmöte och hitta en gyllene medelväg medan nederländarna tenderar att uttrycka sin åsikt mer direkt utan att alltid ta hänsyn till andras åsikter. Det var något som AkzoNobel arbetade med en hel del i början – bland annat genomfördes en övning där de nederländska medarbetarna fick sammanfatta vad den tidigare talaren just sagt. Övningen var inte särskilt populär, men den bidrog till att förändra gruppdynamiken.  

4. Regler och direktiv

Svenskarna är betydligt mer bekväma med osäkerhet och att ta saker som de kommer. Till skillnad från nederländare så föredrar svenskar riktlinjer framför strikta direktiv. Ett tydligt exempel på det var när Akzo och Nobel slogs ihop och Akzos manual för företagsbilarna var tjock som en bibel, medan Nobels manual bestod av ett enkelt papper med prisuppgifter på.

5. Känslouttryck

Nederländarna visar sina känslor på ett tydligt och direkt sätt, till skillnad från svenskarna som gärna lindar in budskapet för att undvika konflikter. När svenska medarbetare inte håller med säger de något i stil med ”det är någonting att diskutera vidare” medan nederländarna tenderar att mer tydligt markera eventuella åsiktsskillnader.

Källa: The Swedes & the Dutch were made for each other, kapitel 17: A merger made in heaven? From Akzo and Nobel to AkzoNobel. A participant’s observations. Författare: Olle Werner, före detta medarbetare på AkzoNobel. Werner var HR-direktör på koncernnivå för AkzoNobel och flyttade från Sverige till Nederländerna efter att Akzo och Nobel hade slagits ihop.