Almega: Regeringen blundar för den värdeskapande tjänstesektorn

Almega välkomnar att regeringen vill satsa på att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft. Men samtidigt varnar man för ett ensidigt fokus på tillverkningsindustri och industriproduktion som jobb- och välståndsskapare. Det vore mer relevant att forma och tala om strategi för kunskapsintensivt näringsliv, menar Almega.

– Regeringen tänker sig att nyindustrialiseringsstrategin ska bidra till att stärka konkurrenskraften och göra investeringar i Sverige mer attraktiva. Det är en lovvärd ambition, men vi ser en risk i att man blundar för hur mycket av det värdeskapande krafterna i svensk ekonomi som genereras av tjänstesektorn, inte minst de kunskapsintensiva tjänsteföretagen, säger Almegas vd Anna-Karin Hatt.

Almega pekar på att under de senaste två decennierna så har kunskapsintensiv tjänstesektor stått för 60 procent av den ökade sysselsättningen i Sverige, varav företags­tjänster bidragit med 300 000 fler sysselsatta.

– Under de senaste två åren, då industrins produktion legat kvar på låg nivå, har efterfrågan på företagstjänster ändå tagit fart – främst tack vare efterfrågan från privat tjänste­sektor, säger Almegas näringspolitiske chef Ulf Lindberg. 30 procent av underleverantörsjobben inom företagstjänster skapas via efterfrågan från industrin, medan tjänstesektorn står för nära 60 procent. Omkring 800 000 personer arbetar i dag inom företagstjänster i Sverige.

– Regeringen borde rimligen fokusera på att förbättra förutsättningarna för den kunskapsintensiva tjänste­produk­tionen. Annars kan kompetens- och resursbrist, höga marginalskatter och arbetskraftskostnader, leda till tappade marknadsandelar – både i Sverige och utom­lands. Det vore bättre och mer relevant att istället för en nyindustrialiseringsstrategi forma och tala om strategi för kunskapsintensivt näringsliv, säger Anna-Karin Hatt.

Almega föreslår:

• Sänkta trösklar in på arbetsmarknaden. Höga ingångslöner slår hårt mot de med svag ställning på arbetsmarknaden, särskilt de med kort utbild­ning. Ska fler få jobb snabbare behövs en inklu­derande löne­bild­ning.
• Uppdatering av stödjande innovationssystem med moderna samarbetsmodeller där stuprörstänkandet överges, kunskap tillgängliggörs och delas. Fokus på öka kunskapsintensiva tjänsteföretags deltagande och engagemang.
• Förbättrad kompetensförsörjning genom ökade incitament för samverkan mellan lärosäten och företag, bättre matchning och en fungerande kompetensinvandring.
• Utveckla andra skattebaser än arbetade timmar, avskaffa värnskatten och utöka FoU-avdraget.
• Tvärvetenskaplig kompetens bör utvecklas i strategiska innovationsprogram för tjänsteinnovation och digitaliseringen som möjliggörare för ökat värdeskapande.

– På så sätt kan tjänstesektorn, med de kunskapsintensiva tjänsteföretagen i spetsen, skapa nya jobb i såväl etablerade som nya branscher. Utmaningen ligger i att inte vila trygg i gårdagens systemlösningar och välståndsskapande krafter, utan att möjliggöra för morgondagens affärsidéer, säger Anna-Karin Hatt.