Ny rapport: Regeringens förslag om arbetsrättsliga villkor vid offentliga upphandlingar är oförenliga med svenska arbetsmarknadsmodellen

Almega har låtit Advokatfirman Lindahl analysera de förslag som regeringen har lagt fram om att införa arbetsrättsliga krav vid offentliga upphandlingar. Den juridiska rapporten slår fast att förslagen om nya arbetsrättsliga krav vid offentliga upphandlingar är oförenliga med den svenska modellen.

- Förslaget är en grundstöt mot den svenska arbetsmarknadsmodellen som innebär att arbetsmarknadens parter kommer överens om spelreglerna på arbetsmarknaden. Om regeringens förslag skulle genomföras skulle inflytande över de arbetsrättsliga villkoren flyttas från parterna och kollektivavtalen till offentliga upphandlare i kommuner och landsting. Varje år handlar det offentliga upp för 600 – 800 miljarder kronor. Detta enorma system påverkar hela marknader och det försöker nu regeringen göra partipolitik av i ett illa genomtänkt förslag, säger Ulf Lindberg näringspolitisk chef Almega.

- Rapporten riktar mycket allvarlig kritik mot regeringens förslag på ett antal avgörande punkter. Förslaget skulle försämra och fördyra upphandlingar eftersom det strider mot principen om likabehandling. Utöver att det är ett dråpslag mot svenska arbetsmarknadsmodellen är förslaget krångligt, otydligt, dyrt och utestängande, säger Ulf Lindberg.

- Förslagen är oförenliga med den svenska kollektivavtalsmodellen. De innebär stora problem för både små och stora företag eftersom reglerna är mycket otydliga, säger advokat Helena Rosén Andersson på Advokatfirman Lindahl.

- När upphandlande myndigheter ska tolka innehållet i de cirka 700 kollektivavtal som finns på den svenska arbetsmarknaden och fastställa innehållet i villkoren kan detta resultera i tvister, säger Helena Rosén Andersson.

Advokatfirman Lindahl skriver i sin rapport att den svenska kollektivavtalsmodellen förutsätter att arbetsrättsliga villkor regleras genom kollektivavtal, som har förhandlats fram av arbetsmarknadens parter, i stället för genom minimilagstiftning eller allmängiltigförklarade kollektivavtal. Lagförslagen om särskilda arbetsrättsliga villkor förutsätter tvärtom att de arbetsrättsliga villkoren fastställs genom en jämförelse mellan den arbetsrättsliga lagstiftningen och ett visst för den aktuella upphandlingen särskilt utpekat centralt kollektivavtal.

Lagförslagen har tidigare i grunden kritiserats av bland annat Lagrådet – den högsta juridiska instans som inom ramen för lagstiftningsarbeten har till uppgift att kontrollera lagligheten av regeringens lagförslag, hur förslagen förhåller sig till rättssäkerhetens krav, om lagförslagen kan antas tillgodose angivna syften och uppmärksamma de problem som kan uppstå vid tillämpningen av förslagen.

Läs rapporten här.

Fakta

Advokatfirman Lindahl är en av Sveriges ledande advokatbyråer inom offentlig upphandling och är topprankad inom området av ranking­institutet Chambers and Partners. Helena Rosén Andersson, som är en av författarna till rapporten, är huvudförfattare och redaktör till Wolters Kluwers kommentarer till upphandlingslagarna. Helena Rosén Andersson och Lindahls upphandlings- och arbetsrättsspecialister är sedan flera år aktiva inom den svenska debatten rörande arbetsrättsliga villkor i offentliga upphandlingar och har även på det viset intagit en ledande roll i den svenska debatten med syftet att verka för förutsebara och lämpliga upphandlingsregler.

Sammanfattning av Lindahls rapport:

• Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor är oförenliga med den svenska kollektivavtalsmodellen.
• Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor genomsyras av en bristande förutsebarhet.
• Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor riskerar att leda till olikbehandling av leverantörer.
• Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor är otydliga och riskerar att leda till tillämpningssvårigheter.
• Tillämpningen av reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor riskerar att strida mot de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna om likabehandling av leverantörer, proportionalitet och transparens samt mot förbudet mot diskriminering av leverantörer på grund av nationalitet.
• Reglerna om särskilda arbetsrättsliga villkor är oförenliga med några av syftena med de EU-direktiv som 2017 års upphandlingslagar avser att genomföra, nämligen att förenkla regelverket och att underlätta för små och medelstora företag att delta i upphandlingar.
• Det förhållandet att det redan finns ett EU-regelverk för att säkra arbetsrättsliga skyldigheter som ska genomföras i svensk rätt bör beaktas vid bedömningen av behovet att därutöver införa svenska regler om särskilda arbetsrättsliga villkor, eftersom de svenska reglerna går längre än vad som krävs enligt EU-rätten.

Presskontakt
Erik Åslin
072 702 66 44
erik.aslin@almega.se