Tjänsteexport allt viktigare för ekonomin

- Tjänsteexporten har blivit allt viktigare för den svenska ekonomin och bidrar därför starkt till tillväxten och sysselsättningen, konstaterar Owe Danemar, Almegas chefsekonom, i konjunkturbrevet för mars. I fjol ökade BNP (bruttonationalprodukten) med 2,7 procent. Tjänsteexporten ökade samtidigt med drygt 12 procent, medan importökningen begränsades till knappt 5,5 procent. Tjänstehandelns bidrag till tillväxten blev därmed hela 0,9 procentenheter. Trots att exporten av tjänster är avsevärt mindre än exporten av varor bidrar den ändå starkt till tillväxten och därmed sysselsättningen. Detta beror bland annat dels på att tjänstehandeln över gränserna nu växer snabbt, dels att tjänsteproduktionen har ett lågt importinnehåll. Även 2004 var ett år med betydande tillväxtbidrag från nettoexporten av tjänster. Exporten och importen av tjänster ökade då med 14 respektive 3 procent, vilket gav ett tillväxtbidrag på 1,2 procentenheter till BNP-uppgången (3,7 procent). - Regeringen borde göra allt för att underlätta för tjänstesektorn och möjligheten till export, säger Owe Danemar. Nutek menar att en positiv inställning till företag inom vård och omsorg samt utbildning, skulle innebära stora möjligheter för exportintäkter. Speciellt vård och omsorg samt utbildning skulle kunna bli svenska framtidsbranscher och tillväxtmotorer med betydelse för både nationell och regional tillväxt. - Men för att kunna exportera krävs en hemmamarknad. Därför måste vi ge de entreprenörer som vill vara med och utveckla vår gemensamt finansierade vård, skola och omsorg möjligheter att skapa sig hemmamarknader, säger Owe Danemar. Än så länge hämmas tjänstehandeln över gränserna av omfattande regleringar. Handeln med tjänster ligger därför långt efter varuhandeln, som tack vare olika frihandelsavtal kunnat utvecklas i snabb takt. Inom EU pågår en urvattning av det så kallade tjänstedirektivet, som skulle tillåta fri rörlighet över gränserna även för tjänster. Globaliseringens krafter är emellertid tunga och de potentiella välfärdsvinsterna av en liberaliserad tjänstemarknad är mycket stora. - Detta talar för en fri tjänstemarknad inom en snar framtid. Sverige har stora möjligheter att bli en vinnare på en sådan marknad, säger Owe Danemar. Snabbare tjänsteexport än varuexport Under de senaste tio åren har exporten av tjänster ökat klart snabbare än varuexporten. Exportvolymen av tjänster ökade då med i genomsnitt 9 procent om året. Motsvarande ökning för varuexporten var drygt 6 procent. Till följd av de senaste årens starka tjänstexport har Sveriges "kroniska" underskott i utrikeshandelns tjänstebalans brutits. 2002 noterades ett första "blygsamt" överskott på 6 mrd SEK. I fjol hade detta överskott ökat till drygt 60 mrd SEK. Sedan 1998 har tjänstexporten mer än fördubblats. Ökningstakten har varit särskilt hög för kommunikationstjänster, finansiella tjänster, data och information, samt licenser/royalties. Sverige i topp när det gäller exportberoende 2005 motsvarade den totala exporten 48 procent av BNP - en andel som i ett internationellt perspektiv placerar Sverige i topposition. För femtio år sedan var exportandelen drygt 20 procent. Exportberoendet ökade särskilt snabbt under 90-talet. Från 1990 till 2000 hade den totala exporten som andel av BNP ökat från 30 till 46 procent. För mer information: http://www.almega.se/press Owe Danemar chefekonom tel. 08-762 69 16 mobil. 070-345 69 16 Anders Broberg presschef tel. 08-762 68 59 mobil. 070-345 68 59 Almega har cirka 8 600 medlemsföretag med sammanlagt 350 000 anställda inom ett 60-tal branscher inom den svenska service- och tjänstenäringen. Den privata tjänstesektorn står för drygt 40 procent av sysselsättningen i Sverige och sysselsättningsandelen har ökat från drygt 30 till över 40 procent mellan 1991 och 2004. Den privata tjänstesektorn svarar för knappt två tredjedelar av produktionen i näringslivet och närmare 45 procent av BNP.