Välfärdsutmaningen 2020: Så högt kan välfärdstrycket mot kommuner och landsting bli - län för län

Almega har i dag släppt en rapport som belyser hur kraven på kommuner och landstings välfärdskapacitet riskerar att öka dramatiskt om Välfärdsutredningen genomförs.

Samtliga läns siffror framgår av bifogad rapport som du kan läsa genom att klicka här!

I rapporten framgår län för län hur många nya platser som kommuner och landsting måste ha beredskap för att skapa före år 2020.

Siffrorna baseras på SCB:s prognoser för befolkningstillväxten, kombinerat med en försiktigt beräknad effekt av konsekvenserna av regeringens välfärdsutrednings förslag, där hälften av alla platser i privat välfärd försvinner.

Välfärdsutredningen (den s.k. Reepalu-utredningen), har lagt förslag om att införa en vinstbegränsning för privata välfärdsföretag – vilket i många fall skulle betyda ett direkt vinstförbud. Förslaget ligger just nu på regeringens bord. Revisions- och konsultföretaget PWC har bedömt utredningens förslag och kommit fram till att omkring 80 procent av välfärdsföretagen skulle tvingas till en osund ekonomi om förslaget förverkligades.

Därför har Almega i sin granskning vägt in både det ökade välfärdsbehovet till följd av befolkningstillväxten, och två olika scenarion där man antagit att hälften respektive samtliga välfärdsplatser hos privata utförare skulle försvinna.

Huvudscenariot i rapporten är scenariot där omkring hälften av välfärdsplatserna försvinner.

- Förmodligen är huvudscenariot i rapporten något försiktigt, men redan det scenariot skulle leda till oerhört dramatiska konsekvenser för på många håll i landet. Speciellt i en situation där det skulle bli en ännu hårdare kamp om att rekrytera rätt personal till många välfärdsverksamheter över hela landet, säger Anna-Karin Hatt, vd på Almega.

- Det är tveksamt om det ens skulle vara möjligt att genomföra Välfärdsutredningens förslag utan att skapa ett omfattande och långvarigt kaos för välfärden och många elever, patienter och vårdtagare, säger Anna-Karin Hatt.

Enligt SCB väntas den svenska befolkningen växa med 454 000 personer fram till år 2020. I prognosen ingår så väl invandring som ordinarie befolkningstillväxt.Det leder i sig till ett ökat behov av förskola, grundskola, sjukvård och olika typer av äldrevård. Skulle Välfärdsutredningens förslag genomföras och många privata aktörer försvinna skulle det addera kraftfullt till en redan utmanande situation.

- Att göra en stor kapacitetsökning i exempelvis den kommunalt drivna gymnasieskolan är en sak, men att samtidigt öka den offentligt producerade välfärden på nästan alla välfärdsområden och i alla län i en situation då det råder personalbrist är dömt att misslyckas, säger Anna-Karin Hatt.

Att regeringens Välfärdsutredning inte innehåller någon konsekvensanalys som visar vad det föreslagna vinsttaket skulle innebära för välfärdstrycket mot kommuner och landsting menar Almega är en stor brist som inneburit att makthavare tagit ställning för förslaget i blindo.

När Vårdföretagarna via Demoskop undersökte kommunpolitikers beredskap att ta över ansvar från privata vårdföretag så framkom att det egentligen inte finns pågått några förberedelser.

- Man underskattar konsekvensen av Reepalu-utredningen och ytterst är det givetvis regeringens ansvar att ge en så korrekt bild som möjligt av vad det är man föreslår och vad som i så fall krävs för att hantera den situationen. Det har man inte gjort i den här utredningen, säger Anna-Karin Hatt.