Värnskatten är dålig fördelningspolitik!

Värnskatten är både ineffektiv och skadlig enligt en rapport som Almega idag presenterar vid ett seminarium i Almedalen. Rapporten visar att skatten varken bidrar till ökad omfördelning från hög- till låginkomsttagare eller till stadsbudgeten, i någon större utsträckning.

Trots de senaste årens skattesänkningar är den högsta marginalskatten i Sverige fortfarande 55 procent. Skälet är den så kallade värnskatten. Den infördes 1995 som en tillfällig fördelningspolitisk åtgärd, men avskaffades aldrig trots att så utlovades.

Värnskatten och dess fördelningspolitiska effekter har nu, på uppdrag av Almega, granskats närmare av Andreas Bergh, fil dr i nationalekonomi vid Lunds universitet och välfärdsforskare vid Ratio. Rapporten kommer att pressenteras vid ett av seminarium i Almedalen under fredagen.

• En marginalskatt på 55 procent är mycket hög i ett internationellt perspektiv och skadar ekonomin på flera sätt. Ansträngning och utbildning lönar sig sämre, men framför allt gör skatten att det blir dyrt att anställa människor. Värnskatten hämmar hela tjänstesektorn och hindrar nya jobb när Sverige som bäst skulle behöva dem.
• Historiskt sett har Sverige varit bra på att klara stora samhällsomvandlingar, exempelvis från jordbruks- till industrisamhälle. Men när vi nu är på väg in i tjänstesamhället finns flera hinder, och värnskatten är ett av dessa.
• Förmodligen tror många att värnskatten är fördelningspolitiskt viktig för att skapa omfördelning från hög- till låginkomsttagare. Nya siffror i rapporten visar att detta är fel. Värnskatten skulle kunna avskaffas utan att inkomstfördelningen försämras, och det finns andra sätt att skapa jämlikhet som inte skadar ekonomin.
• Sveriges jämlika inkomstfördelning är unik och på flera sätt värd att slå vakt om. Men den har inte skapats av progressiva skatter, en politik som tog fart i Sverige först på 1970-talet. Men då hade andra reformer redan gjort Sverige till ett av de mest jämlika länderna i hela världen.
• Exempel på reformer som förklarar den svenska jämlikheten är skiftesreformerna i jordbruket, sparbanksrörelsen, folkskolestadgan och det tidiga 1900-talets socialförsäkringar. Det var främst hårt arbete och sparande som minskade fattigdomen i Sverige, inte progressiva inkomstskatter.

Seminariet äger i Visby fredag den 3 juli 2009, klockan 08:30 - 10:00 på Hästgatan 12.

För ytterligare information:

Andreas Bergh
välfärdsforskare Ratio
tele. 070-779 07 34

David Wästberg
presschef Almega
tele. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59

Almega - Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag - är en förbundsgrupp som har cirka 9 200 medlemsföretag med sammanlagt 420 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv.