Skip to main content

Vart annat nytt jobb bidragsbaserat

Pressmeddelande   •   Mar 03, 2006 08:56 CET

- Av årets sysselsättningsökning med 55 000 jobb är ungefär hälften jobb med olika statliga anställningsstöd, konstaterar Owe Danemar, Almegas chefsekonom, i fjärde kvartalets tjänsteindikator: "Fortsatt uppåt, men med minskad fart".

Problemet med detta är att merparten av dessa jobb kommer att försvinna om stödet upphör.

- I stället för att frisera statistiken när det är valår, borde regeringen satsa på reformer som stärker den svenska konkurrenskraften och därmed skapar långsiktigt hållbara jobb, säger Owe Danemar.

Nu bidrar bland annat de statliga satsningarna på arbetsmarknaden till att den öppna arbetslösheten minskar och hamnar på cirka 4,8 procent i år. Den totala arbetslösheten, som även inkluderar personer i olika arbetsmarknadspolitiska program, blir emellertid fortsatt hög, 8,4 procent.

I år beräknas sysselsättningen i den privata tjänstesektorn öka med cirka 30 000 personer medan ökningen i den offentliga sektorn blir knappt 25 000 personer. Totalt ökar sysselsättning med cirka 55 000 personer. Byggsektorn ökar medan sysselsättningsläget i industrin i stort blir oförändrat. Givet tillväxten blir uppgången på den reguljära arbetsmarknaden inte särskilt stark.

Tjänsteindikatorn marginellt uppåt
Almegas tjänsteindikator är ett mått på tjänsteföretagens bedömningar av produktions- och försäljningsutsikter för kommande kvartal. Innevarande konjunkturuppgång inleddes sommaren 2003. Indikatorn låg då på bottennivån 54. Därefter har den successivt stigit till nivån 65 för fjärde kvartalet i fjol. Detta är en klar uppbromsning från tredje kvartalet, men nivån ligger likväl endast 5 enheter under förra konjunkturtoppens ?all time high?.Tjänsteindikatorn pekar på en fortsatt god tillväxt i tjänstesektorn, eftersom gränsen mellan tillväxt och avmattning går vid indextalet 50.

Ökad sysselsättning framöver
Almegas arbetsmarknadsindikator är ett mått på tjänsteföretagens anställningsplaner. Sedan det lägsta värdet i nuvarande konjunkturcykel, fjärde kvartalet 2003, har indikatorn stigit långsamt, men stabilt, från 43 till 70 för fjärde kvartalet i fjol, där 100 står för hela mätperiodens medelvärde. Ökningen var snabbast mellan andra och tredje kvartalet (6 indexenheter) - en ökning som helt kom av sig mellan tredje och fjärde kvartalet. Arbetsmarknadsindikatorn följs med 2-3 kvartals eftersläpning av den faktiska sysselsättningen. Sysselsättningen i tjänstesektorn ökade också under fjolåret. Från en årstakt på 0,4 procent för de två första kvartalen till 1,8 procent för det tredje kvartalet. Indikatorns uppgång sedan förra sommaren pekar på en fortsatt sysselsättningstillväxt under årets första kvartal.

BNP ökar
BNP beräknas ha ökat med 2,8 procent 2005. Prognosen för i år är 3,6 procent. De makroekonomiska förutsättningarna för en förstärkt svensk tillväxt år är mycket goda. Den globala återhämtningen fortsätter, vilket betyder att marknaden för svensk export ökar, och kronan är fortsatt svag. En stark real inkomstutveckling i hushållssektorn - till följd av bland annat ökande transfereringsinkomster, sänkta skatter, låga räntor och låg inflation - leder till ökad privat konsumtion. Även den offentliga konsumtionen kommer - som vanligt när det är valår - att öka efter några svaga år. På investeringssidan fortsätter uppgången, dock i mer dämpad takt än tidigare.

Socialdemokraterna hindrar nya jobb
Utväxlingen mellan tillväxt och (reguljär) sysselsättning förblir svag även i år. Det finns en stor potential för ökad sysselsättning i näringslivet, främst då i tjänstesektorn, men den förblir outnyttjad på grund av en lägre rörlighet på arbetsmarknaden, tillväxthämmande regelsystem och höga skattekilar.

- Den ekonomiska politiken har hittills bidragit till att minska rörligheten på arbetsmarknaden, stänga potentiella marknader och definitivt inte bidragit till någon minskning av riskpremien för nyanställningar i näringslivet, säger Owe Danemar.

Om tjänsteindikatorn
Tjänsteindikatorn presenteras en gång i kvartalet. Den bygger bland annat på primärdata som samlas in av Konjunkturinstitutet från cirka 3 000 tjänsteföretag. Tjänsteindikatorn är en "konfidensindikator" som mäter förväntningar, planer och bedömningar inför det kommande kvartalet.

Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans utgör nästan hälften av den svenska ekonomin.

Hela rapporten kan läsas på www.almega.se (Ekonomi- och trendanalyser) och i bifogad fil.

För mer information:

Owe Danemar
chefekonom
tel. 08-762 69 16
mobil. 070-345 69 16

Anders Broberg
presschef
tel. 08-762 68 59
mobil. 070-345 68 59

Almega har cirka 8 600 medlemsföretag med sammanlagt 350 000 anställda inom ett 60-tal branscher inom den svenska service- och tjänstenäringen.

Den privata tjänstesektorn står för drygt 40 procent av sysselsättningen i Sverige och sysselsättningsandelen har ökat från drygt 30 till över 40 procent mellan 1991 och 2004. Den privata tjänstesektorn svarar för knappt två tredjedelar av produktionen i näringslivet och närmare 45 procent av BNP.

Bifogade filer

PDF-dokument