Höstdeppig och vintertrött? Dags för D-vitamin!

D-vitamin räknas vanligtvis som ett vitamin och som förelöpare i hormonsystemet. Under höst och vinter blir D-vitaminomvandlingen i vår hud allt sämre. Vi producerar D-vitamin i huden när den exponeras för ultraviolett ljus. Vi kan även ta upp D-vitamin från kosten. Ultraviolett ljus filtreras bort i atmosfären när solen står lågt, och därför kan vi på våra nordiska breddgrader bara bilda D-vitamin några timmar runt lunchtid under sommarhalvåret. Dessutom krävs att vi klär av oss och exponerar huden för solljuset dessa timmar för att D-vitamin ska kunna bildas.

Så tidigt som från mitten av oktober står solens strålar för lågt för att omvandling ska ske över huvud taget. Våra lagrade depåer av D-vitamin räcker cirka tre månader, beroende på hur mycket vi vistats i sommarsolen. D-vitamin lagras in i fettvävnad vilket innebär att övervikt och fetma kan innebära brist på D-vitamin i blodet. 

Immunförsvarets vän

D-vitamin är förknippat med ett stort antal sjukdomar, både som orsak till att sjukdomar uppstår (vid brist) och som del av behandling för att bli frisk (immunmodulerare som "rattar" immunförsvaret). Ny forskning visar att flertalet sjukdomar ökar i antalet insjuknade ju längre bort från ekvatorn man kommer. Detta innebär att de mest nordliga länderna också har fler sjukdomsfall orsakade av D-vitaminrelaterade sjukdomar. Till dessa sjukdomar räknas alla former av immunrelaterade sjukdomar och inflammationssjukdomar. Vid ålderdom minskar upptaget av D-vitamin i tarmen och om vi har mörk hy minskar förmågan till omvandling.

Ökad absorption av kalcium och fosfat

En viktig uppgift för D-vitamin är att öka absorptionen av kalcium och fosfat i tarmen och tillgodose mineraliseringen av skelettet. Brist på D-vitamin ger minskat upptag av kalcium i tarmen och kan på sikt orsaka benskörhet. Det kan även leda till ett pH-värde som är för lågt vilket i sin tur skapar en försurningsmiljö, där blodet tar mineral från skelettet för att bli mer basiskt. Vid låga nivåer av D-vitamin, i samband med höga nivåer av kalcium, bör D-vitamin kompletteras med K₂-vitamin.

D-vitamin behövs för skelettets styrka, för att vi skall tillgodogöra oss kalk och motverkar därmed benskörhet. Barn brukar få D-vitamin upp till ca 2 års ålder men ibland ända upp till 5 års ålder. Även vuxna bör se upp. Endast 70-80 procent av vårt D-vitaminbehov tillgodoses genom tarmen och kosten är, precis som alltid, nyckeln till att må bra och få balans.

D-vitaminrika livsmedel

Under höst och vinter är det extra viktigt att komplettera med D-vitaminrika livsmedel och D-vitamintillskott. Vitaminet finns som mer effektiv variant i lax (D₃) och som mindre aktiv i kantareller (D₂). Innehållet förutsätter dock att svampen och fisken har träffats av solens strålar. 

Risken för överdosering med D-vitamin i kosttillskottsform är liten. Omvandling av D-vitamin till den aktiva formen av D-vitamin sker i flera steg och har inbyggda säkerhetsmekanismer. I fall där tillskott med D-vitamin gett toxiska effekter har antingen gällt extremt höga doser, > 250 g/dag under lång tid, enstaka doser om ≥ 7 500 g, eller personer med specifika problem.