Skip to main content

Vem bestämmer om din hälsa – du eller vården?

Blogginlägg   •   Jul 10, 2013 23:29 CEST

Apotekets undersökning, Hälsopulsen, visar att tre av fyra människor är öppna för att ändra sina levnadsvanor i positiv riktning. Bra förutsättningar behöver skapas för att människor ska lyckas. Vårdens attityder fördröjer utvecklingen för att nya spelare ska släppas in på hälsoplanen. Apoteket vill och kan stötta människor med personliga möten, hälsotester och nya digitala lösningar. Det är hög tid att se nya möjligheter och allvarer i hälsoutvecklingen och diskutera framgångsrika lösningar. Detta var utgångpunkten i Apotekets seminarium i Almedalen den 3 juli, 2013.

Hälsopulsen ger slutsatser till hur människor upplever sin hälsa. Trenden visar att det går långsamt framåt och att så många som att tre av fyra är öppna för att ändra sina levnadsvanor i positiv riktning är en signal att det behövs bra lösningar och förutsättningar att må bra.

– Vi har en nära relation till kunderna. De träffar regelbundet vår välutbildad och kompetenta personal - gratis. Det finns en tilltro till oss och vi kan göra mer i vårdkedjan. Ett exempel är självtesterna som visar på att många vill ta mer ansvar och styra mer själv, säger Ann Carlsson vd i Apoteket.

Ulf Österstad, allmänläkare och vice ordförande i Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM), är en av de läkare som kritiserat Apoteket för självtesterna.

– Det är skillnad mellan vad jag som patient vill ha och vad jag egentligen behöver. Som läkare är det lättare att se vad en patient behöver utifrån den kunskap och erfarenhet jag har, säger Österstad. Han uttryckte även en oro för att många testar sig i onödan.

Anders Ekholm, projektledare för LEV projektet, Långsiktig Efterfrågan på Välfärd, menar att många vill hålla koll på sin hälsostatus och hänvisade till den tekniska utveckling som gör det möjligt att följa upp olika värden. Via Internet, lättillgängliga appar i mobilen och tester av olika slag går det att läsa om olika sjukdomar, hålla koll på sin sömn och hur mycket man rör sig och äter etcetera. Med tanke på den åldrande befolkningen kommer inte vården kunna producera hälso- och sjukvård med bibehållen kvalitet utan att kostnaderna för detta ökar dramatiskt. Produktiviteten måste bli bättre och resurserna användas på rätt ställe.

– Det vore exempelvis bra om vi kunde gå mer från sjukvård till friskvård, för patientens skull men också utifrån den samhällsekonomiska aspekten, säger Anders Ekholm. Han efterlyser en öppnare vård där vården kan koppla upp sina IT-system mot de appar och digitala lösningar som patienten använder för att hålla koll på sina livsstilsdata. Då kan vården reagera och agera om de ser att värdena börjar försämras.

Katarina Bergshem, från Storsstockholms Diabetesförening och Kairos Future har varit delaktig inom framtidsstudier om hälsa och vård. Katarina har varit diabetessjuk sedan femårs ålder och upplever att det är stor brist på kontinuitet i diabetesvården. Katarina har engagerat sig i diabetesföreningen bland annat för att komma tillrätta med gapet mellan patienten och vården.

Katarina Bergshem berättade att hon hyser stort förtroende för Apoteket som en spelare i detta viktiga arbete.

– Apoteket har hög tillgänglighet, hög kunskap och professionalism samt bra personliga relationer med henne som kund, säger Katarina Bergshem.

Mai-Lis Hellenius, Livsstilsprofessor Karolinska Institutet har gjort ett omfattande preventivt hälsoarbete bland annat i Sollentuna kommun.

– Vi nyttjade att alla kommer till vårdcentralen och erbjöd hälskontroller. Var tionde besökare tackade ja till erbjudandet. Det resulterade i att 9000 fick hälsokontroller, berättar Hellenius.

Sollentunaborna skickades till idrottsföreningen och möten hölls med livsmedelsbutiker för att påverka sortimentet till nyttigare mat. Hon ser att förebyggande arbete ger resultat, både till att många färre i Sollentuna kommun insjuknar i hjärt-kärlsjukdomar jämfört med genomsnittet i Stockholm.
– I vårdens uppdrag finns att vi ska hjälpa människor att sluta röka samt röra på sig och äta bättre. Men vi måste samarbeta med andra professioner och organisationer om detta. Det kan vara lokala idrottsföreningar, pensionärsorganisationer och varför inte Apoteket? säger Hellenius.

– Jag ser naturligtvis stora möjligheter för Apoteket att vara en bra partner i hälsoarbetet, avslutade Ann Carlsson och framhöll lokala initiativ som en möjlig väg. – Det förebyggande hälsoarbetet bör ske nära människor och utifrån deras behov.

Thabo Motsieloa modererade seminariet.


Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera