Skip to main content

Prylinsamling på Arbetets museum

Pressmeddelande   •   Nov 07, 2006 13:58 CET

Arbetets museum går för första gången i sin historia ut till allmänheten och uppmanar människor att lämna in föremål till museet. Anledningen är utställningen Industriland – när Sverige blev modernt. Utställningen är en historisk tillbakablick på perioden 1930-1980 – den epok då industrin stod på topp i Sverige. Museet vill att människor bidrar med vardagsföremål som kläder, skor, köksprylar, leksaker, förpackningar, telefoner, räknemaskiner m.m. – prylar man skaffat sig under denna tidsperiod för att förenkla vardagen och kanske också för att känna sig modern.



Insamlingen startar den 8 november och pågår i ca två månader. Föremålen lämnas in i Arbetets museums reception under museets ordinarie öppettider. Förutom föremålet vill museet gärna få in en personlig berättelse om vad föremålet har betytt för ägaren.



Löpande band

Den 14 januari avslutas insamlingen med en festlig invigning av en mycket central del i utställningen – det löpande bandet. Ett ca 160 m långt transportband kommer att löpa runt utställningen och kronologiskt visa vardagsföremål och innovationer som upplevs karakteristiska för respektive decennium. Tidstypiska radioapparater kommer att återge autentiska händelser och spela musiken på modet. Besökaren kommer bokstavligen att kunna stå och se tiden gå förbi.



Unik satsning under fem år

Utställningen Industriland – när Sverige blev modernt öppnar den 14 april 2007 och är Arbetets museums största satsning sedan man öppnade 1991. Utställningen kommer att uppta ett helt våningsplan och ska visas under fem år. Museet vill ge en samlad bild av några av nutidens viktigaste frågor – om arbete, globalisering och välfärd. Under den högindustriella epoken 1930-1980 uppfanns begrepp som folkhem, samförstånd och demokratisk design. Ur dessa idéer, tankemönster och strukturer skapades det som är vårt nutida Sverige. Men vart är vi på väg nu? Projektet syftar till att ge ungdomar en möjlighet att fundera över och ta ställning till livsavgörande frågor som Vilken utbildning ska jag välja?, Vilken framtid tänker jag mig?, Var kommer jobben att finnas? Hur kan jag påverka framtiden? En tillbakablick i en nära förfluten tid ger möjlighet till reflektion och jämförelse.



- Hur morgondagen kommer att se ut är det ingen som säkert vet. Vuxenvärlden har svårt att ge handfasta råd eller välja åt dagens ungdomar. Men eftersom framtiden är en fortsättning på historien är vi övertygade om att historisk kunskap är ett av de bästa verktygen för att förstå sin framtid, säger Niklas Cserhalmi, projektledare för Industriland.



Att söka spår

Utställningen tar avstamp i vår nutid med alla komplexa frågeställningar om vad som styr samhälls-utvecklingen. I den historiska tillbakablicken undersöks hur människor levde i vardagen och vilka drömmar man närde. En etnolog intervjuar en rad människor runt om i Sverige som berättar om sina liv och drömmar under tidsperioden. En viktig komponent för samhällets utveckling är politiken. Utställningen visar hur politiska beslut, olika intressen och enskilda personer har drivit fram Sverige från ett jordbruksland till ett industriland. Den ekonomiska utvecklingen är ytterligare ett stråk i utställningen – vilka företag, innovationer och entreprenörer skapade industrierna som möjliggjorde välfärdshemmet?



- Även om utställningen innehåller mycket historia är vi noga med att hela tiden ha synvinkeln från idag. Vi letar spår i dagens samhälle som kan ge förklaringar till varför Sverige ser ut som det gör idag. Det känns lite som att driva en detektivbyrå där ledtråd läggs till ledtråd för att till slut vävas samman till en bild, säger Ann-Sofie Axelsson, producent.



Men bilden får varje besökare själv komma fram till. Det finns ingen entydig bild utan det handlar om att tolka, och även besökarna i utställningen får känna sig som spårhundar. En del saker kommer att verka motsägelsefulla – hur påverkar politiska beslut egentligen den enskilda människans liv? Blev det som man tänkt sig?



Gårdagens industrier

De ca 1 300 arbetslivsmuseer som finns runt om i landet fyller en viktig funktion i utställningen. Det är i dessa museer som den svenska företags- och industrihistorien i hög grad berättas idag. Arbetslivsmuseerna drivs i de flesta fall av frivilligkrafter och tar upp den lokala ortens historia.



- I Industriland skapar vi en plats där arbetslivsmuseerna får presentera sig och representera ”dem som var med”. Några har valts ut och skildras genom nyproducerade filmer. De övriga kommer besökarna att kunna söka via en stor databas som Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd står bakom, berättar Torsten Nilsson, projektledare i Industriland och Arbetets museums arbetslivsintendent med särskilt ansvar för kontakten med arbetslivsmuseerna.



Den stora skalan anger ton

Storskaligheten är ett framträdande perspektiv som kommer att gå igen i både form och innehåll i utställningen. Under epoken 1930-1980 blev storskalighet, rationalitet och långa serier ett framgångskoncept inom industrin. Tankarna överfördes till andra delar i samhället som vård, skola och byggsektor, och industrin blev ett mönster för både samhällsplanering, produktion och konsumtion. Konst och arkitektur påverkades också.



Den berättande rösten

I elva temarum beskrivs industrilandet Sverige. Här berättas det bland annat hur det har varit att arbeta, bo, konsumera, drömma och vara barn i Industriland. Andra teman är tillgänglig, entreprenör, framtiden och världen i Industrilandet. Här är det enskilda personer som bär upp berättelsen; de som var med som vuxna, de som var barn, dagens ungdomar, autentiska röster från när det begav sig.



Biosalong

1900-talets medier - film, foto, radio och TV är viktiga uttrycksmedel i utställningen. De blir självständiga källmaterial och bland annat kommer en biosalong att byggas där dokumentärfilm, propagandafilm, reklamfilm och spelfilm ska visas.



Forskningsantologi

I projektet Industriland ingår även en forskningsantologi som ges ut med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. Antologin skrivs av disputerade forskare och behandlar det industriella samhällets kulturarv. Journalist Jan af Geijerstam är redaktör. Antologin beräknas vara klar hösten 2007.



Projektsamarbete

Utställningen produceras av Arbetets museum i samarbete med stiftelser och fonder: Crafoordska Stiftelsen, Riksbankens Jubileumsfond, Sparbanksstiftelsen Alfa, Sveriges Allmänna Folkskollärarförening, fackföreningar och förbund: Fastighetsanställdas förbund, Grafiska fackförbundet, Handelsanställdas förbund, IFMetall, KF, LO, Lärarförbundet, Svenska Pappersindustri-arbetareförbundet, SEKO, Sif, Skogs- och Träfacket, Svenska Kommunalarbetare-förbundet, Svenska Transportarbetareförbundet, TCO näringsliv: FlexLink Systems AB, Folksam, Holmen Paper AB arkiv och övriga: ABF, Europeiska unionen, Växtkraft mål 3, Statens Kulturråd (Kultur i arbetslivet), Östsam, Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Statens ljud- och bildarkiv, Svenskt Näringsliv, TAM-Arkiv.





FÖR MER INFORMATION:

Felicia Eriksson, informationschef, tel 011-23 17 09, 0708-23 17 09, felicia.eriksson@arbetetsmuseum.se

Niklas Cserhalmi, projektledare, tel 011-23 17 03, niklas.cserhalmi@arbetetsmuseum.se

Torsten Nilsson, projektledare, 011-23 17 26, torsten.nilsson@arbetetsmuseum.se

Ann-Sofie Axelsson, producent, 0733-76 45 34, 011-23 17 25, ann-sofie.axelsson@arbetetsmuseum.se Johanna Haverlind, föremålsansvarig, 011-23 17 15, johanna.haverlind@arbetetsmuseum.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy