Gå direkt till innehåll
Utställningen Rösträtt för kvinnor är baserad på Sara Telemans bok med samma namn. Illustration: Sara Teleman.
Utställningen Rösträtt för kvinnor är baserad på Sara Telemans bok med samma namn. Illustration: Sara Teleman.

Pressmeddelande -

Rösträttsjubileum uppmärksammas med ny utställning

Den 24 maj 1919 tog Sveriges riksdag beslut om allmän och lika rösträtt för kvinnor. Lagom till hundraårsjubileet öppnar utställningen Rösträtt för kvinnor, med illustration och text av Sara Teleman, på Arbetets museum i Norrköping. Välkomna på pressvisning 14 juni!

Utställningen Rösträtt för kvinnor är baserad på illustratören Sara Telemans bok med samma namn. Teleman skildrar vägen till rösträtt genom ett galleri jordnära och humoristiska personporträtt här finner vi bland andra Elin Wägner, Selma Lagerlöf och Kata Dahlström. Med tydlig berättarröst och texter skrivna på lättläst svenska tillgängliggör Teleman ett ganska svårgripbart och långdraget förlopp i den svenska demokratins historia.

– Så många gånger under arbetet med den här boken har jag ställt mig själv frågan: Skulle jag gjort samma val – samma offer – som dessa kvinnor, haft samma mod och tro på att saker och ting kan förändras? Men sedan tänker jag på kollektivet, och styrkan i att vara flera som arbetar mot samma sak. Det är viktigt att komma ihåg när en läser den här boken; att även om jag ibland presenterar mina idoler en i taget, så är det ingen av dem som gjort arbetet ensam. Och dessa fantastiska människor, detta underbara kollektiv, ropar till oss genom årtiondena: Gråt inte – organisera er! Ge inte upp – det går att förändra”, säger Sara Teleman.

År 1919 togs det första av två beslut som behövdes för att ändra grundlagen så att kvinnor fick rätt att rösta till riksdagen. Det andra beslutet togs 1921. Vägen dit var lång och krokig och många rösträttskämpar fick stå ut med att ta ett steg framåt och två steg bakåt.

– När kvinnorna tågade till valurnorna i september 1921 var en etapp i kampen vunnen. Men det dröjde till 1945 innan de som tagit emot socialbidrag fick rätt att rösta, till 1959 innan svenska romer fick sin rösträtt och till 1989 innan omyndigförklaringen avskaffades i Sverige så att alla som fyllt 18 år fick rätt att rösta. Teleman påminner oss om att rösträtten inte är något vi får ta för givet. Den är demokratins allra vackraste prispokal, säger Carina Milde, intendent på Arbetets museum.

Sara Teleman är illustratör, journalist, författare, redaktör, lärare och föreläsare och verksam som professor i illustration vid Konstfack i Stockholm. Hon har medverkat med illustration och text i ett tiotal böcker, där Rösträtt för kvinnor (LL-förlaget 2016) är en av de senaste.

Utställningen Rösträtt för kvinnor visas på Arbetets museum 15 juni–3 november 2019.

Pressvisning: Fredag 14 juni kl. 10.00–11.00, Arbetets museum, plan 3. Sara Teleman medverkar. Välkomna!

Pressbilder

Mer info om utställningen

Vernissage: Lördag 15 juni kl. 14.00–15.30, Arbetets museum, plan 3. Sara Teleman medverkar. Vernissageprogram

Ytterligare programpunkt: Torsdag 12 september gästar Sara Teleman Arbetets museum och berättar om sitt arbete med boken och utställningen. 


Kontaktuppgifter: 

Carina Milde, intendent, Arbetets museum. Tel. 011-23 17 15, e-post: carina.milde@arbetetsmuseum.se

Sara Teleman, illustratör och författare, tel. 073-324 24 22, e-post: sara@sarateleman.com

Ämnen

Kategorier

Regioner


På Arbetets museum i Norrköping berättar vi om människors vardag. Vi samlar inte på föremål. Vi samlar på personers yrkesminnen och historier från vardagslivet. Låt dig beröras, uppröras och inspireras!

Kontakter

Anna Redmalm

Anna Redmalm

Presskontakt Kommunikationsansvarig Press, kommunikation, marknadsföring 011-23 17 09

På Arbetets museum berättar vi om människors vardag.

Låt dig beröras, uppröras och inspireras på Arbetets museum i Norrköping. Inte av föremål utan av minnen och berättelser.

Arbetets museum i Norrköping är ett samtidsmuseum med historiskt djup. Museet öppnades 1991 och har sedan dess skildrat kvinnors och mäns arbete och vardagsliv. Museet har inga samlingar av föremål, istället samlar man på yrkesminnen och levnadsberättelser som gestaltas i utställningar och presenteras i skrifter.

Arbetets museum har ett särskilt ansvar för Sveriges omkring 1500 arbetslivsmuseer. Ett arbetslivsmuseum är ett museum som berättar om en arbetsplats eller ett yrke, det kan till exempel vara ett sjukhus, en fabrik eller yrken som spinnerska, statare eller tvätterska. Arbetslivsmuseerna är som en karta över hur Sverige industrialiserades.

Byggnaden som Arbetets museum bedriver sin verksamhet i kallas i folkmun Strykjärnet på grund av byggnadens form. Huset stod klart 1917 och användes inom textilindustrin fram till 1960-talet, då verksamheten lades ner.

Det senaste från vår verksamhet hittar du på www.arbetetsmuseum.se och i våra sociala kanaler. Häng med oss där!

Arbetets museum

Laxholmen
602 21 Norrköping