Arbetsgivarverkets remissvar på pensionsålderutredningen: ”Viktigt med tidigt inträde på arbetsmarknaden”

Arbetsgivarverket delar Pensionsåldersutredningens uppfattning att en ökande livslängd förutsätter att vi arbetar längre. Arbetsgivarverket lyfter i sitt remissvar fram att det finns fortsatt behov av åtgärder som inte bara fokuserar på arbete senare i livet utan även bidrar till ett tidigare inträde på arbetsmarknaden.

– Även om vi inte alltid fullt ut delar utredningens uppfattning så bedömer vi att utredningen presenterar ett flertal konstruktiva förslag på åtgärder, säger Matilda Nyström Arnek förhandlare på Arbetsgivarverket som tillsammans med chefekonom Roger Vilhelmsson skrivit Arbetsgivarverkets remissvar.

– Dagens pensionsålder innebär att de som arbetar måste försörja allt fler och dessutom under en längre period eftersom de lever längre. Om vi inte ägnar en större del av våra längre liv till att jobba så kommer det att betyda att våra pensioner och vår välfärd försämras betydligt. Men ett längre arbetsliv handlar ju inte bara om att jobba högre upp i åldrarna. Det är ju också viktigt att till exempel inträdet på arbetsmarknaden sker tidigare, säger Roger Vilhelmsson.

Utredningen vill att rätten att kvarstå i anställning enligt LAS i ett första steg höjs från 67 år till 69 år. Samtidigt föreslås ändringar i lagen som innebär att möjligheterna att lämna besked om anställningens upphörande när den åldern uppnåtts, det så kallade fönstret, utökas. Arbetsgivarverket är positivt till den senare ändringen.

– Vi bedömer att bara genom att ta bort de snäva regler som nu gäller för att lämna besked om anställningens upphörande, kommer man att bidra till ett längre arbetsliv. Om de åldersfixerade reglerna som finns i dag tas bort ger det goda möjligheter för att vars och ens förutsättningar till fortsatt arbete får styra i stället för en viss ålder, säger Matilda Nyström Arnek.

I utredningen föreslås att åldersgränser i bland annat pensionssystemet ska följa förändringarna i medellivslängden, genom att en så kallad riktålder införs. Arbetsgivarverket menar att det är rimligt att det allmänna pensionssystemet är flexibelt och att en anpassning kan ske i takt med att medellivslängden ökar.

– Samtidigt konstaterar vi att riktåldern i det enskilda fallet kan bli missvisande, säger Roger Vilhelmsson. Det är skillnad mellan olika personers arbetskarriärer. Några börjar arbeta sent i livet efter en lång utbildningstid, andra tidigt i livet ibland i fysiskt krävande arbeten och en del arbetar deltid åtminstone någon gång. Riktåldern visar hur sent i livet vi behöver arbeta, men påverkar inte inträdet på arbetsmarknaden.

Utredningen har också analyserat om tjänstepensionernas utformning och en flexiblare arbetstid kan medverka till ett längre arbetsliv. För att ytterligare sätta fokus på frågorna föreslår utredningen trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter i frågan. Hur ser Arbetsgivarverket på detta?

– Vi deltar självklart i sådana samtal. Samtidigt är ju till exempel arbetstidsfrågan avgörande för hur verksamheten hos arbetsgivaren kan bedrivas. Därmed är det i första hand en verksamhetsfråga och en fråga för parterna, säger Roger Vilhelmsson.

I betänkandet föreslås också ett flertal åtgärder på arbetsmiljöområdet för att stimulera till ett längre arbetsliv.

– Det är viktigt med en god arbetsmiljö, med det är också angeläget att synen på arbete inte blir alltför problemorienterad. Forskning visar att arbete i första hand är positivt för vår hälsa, säger Matilda Nyström Arnek.