Skip to main content

Arbetsmiljön i statlig sektor 2013

Nyhet   •   Sep 03, 2014 15:55 CEST

Anställda i statlig sektor upplever i högre grad än anställda på hela arbetsmarknaden att deras arbeten är mycket meningsfulla och att arbetet är obundet och fritt. Andelen som upplevt att de blivit utsatta för våld eller hot om våld har samtidigt minskat. Däremot upplever statsanställda att de är mer ensamma i arbetet, det visar undersökningen "Arbetsmiljön i statlig sektor 2013".

I detta Arbetsgivarverket informerar har Arbetsgivarverket analyserat svaren till några av frågorna för att belysa arbetsmiljön i statlig sektor i jämförelse med arbetsmarknaden som helhet.

Resultaten tyder på att de statsanställda på en majoritet av de områden som undersökts upplever sin arbetssituation mer positiv än sysselsatta på arbetsmarknaden som helhet. Statligt anställda är i högre grad nöjda med sina arbeten, upplever att de har ett omväxlande, obundet och meningsfullt arbete. En större andel statligt anställda anser att de har ett i hög grad intressant och stimulerande arbete i jämförelse med arbetsmarknaden totalt sett. Fler statsanställda upplever däremot sin arbetssituation som mer ensam än samtliga sysselsatta och känner sig i större utsträckning otillräckliga med sin arbetsinsats.

Sifferunderlaget kommer från Arbetsmiljöundersökningen som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Sedan 1989 omfattar den numera cirka 130 frågor inom olika områden.

Statsanställda har meningsfulla och intressanta arbeten

Andelen statligt anställda som anser att de har ett intressant och stimulerande arbete är högre än sammantaget på arbetsmarknaden. Andelen statligt anställda som har ett i hög grad stimulerande arbete har dessutom totalt sett ökat sedan år 2005 när frågan först fanns med i undersökningen och uppgår år 2013 till 78,6 procent i jämförelse med 65,7 procent på arbetsmarknaden totalt sett.

Av figur 1 framgår att anställda i staten sammantaget upplever sitt arbete positivt i större utsträckning än arbetstagare i allmänhet. Detta gäller särskilt den fysiska arbetsmiljön där svaren på frågorna i vissa fall är mycket mer positiva än för samtliga sysselsatta. På 9 frågor av 28 skiljer sig statsanställdas svar på ett positivt sätt statistiskt signifikant från svaren från samtliga sysselsatta. En större andel statsanställda än i övrigt på arbetsmarknaden upplever exempelvis att de har ett obundet, meningsfullt arbete med mindre ensidiga och påfrestande arbetsrörelser samt arbetstider som de i det stora hela är nöjda med.

Vissa frågor i undersökningen tyder på en proportionellt högre arbetsbelastning för främst statsanställda kvinnor i förhållande till den övriga arbetsmarknaden.

I en av frågorna i figur 1, som handlar om att man är allt för isolerad från andra, upplever en större andel statsanställdas arbetssituation som mer ensam än samtliga sysselsatta. Skillnaden är statistiskt signifikant.*

* När de statsanställdas svar i figuren är signifikant mer positiva än samtliga sysselsattas svar är staplarna för staten gröna i figuren. I den fråga där det motsatta gäller, att anställda i staten upplever sin arbetssituation signifikant mer negativt, är staplarna för staten röda. Kraven på signifikans i undersökningen är högt ställda till 95 procent. Det innebär att med 95 procents sannolikhet är skillnaden mellan två andelar verklig för kollektivet och inte slumpmässigt uppkommen. I den senaste undersökningen år 2013 har antalet svarande minskat såväl i statlig sektor som totalt på arbetsmarknaden vilket medför en ökad osäkerhet i resultaten.

Figur 1 Upplevelser av den egna arbetssituationen år 2013, procent (se länk till fullständigt nyhetsbrev med bilder på Arbetsgivarverkets webbplats)

Statsanställda har krävande arbeten med stort eget inflytande

De statsanställda (64,3 procent) anser i betydligt högre utsträckning än samtliga sysselsatta (49,7 procent) att minst halva arbetstiden går åt att lösa krävande problem. Se tabell 1.

Mot bakgrund av detta är det viktigt att beakta de anställdas möjligheter att besluta om uppläggningen av det egna arbetet och möjlighet att styra förläggning av arbetstid, vilket utgör faktorer som medför en positiv påverkan på hälsa enligt stressforskning. Statsanställda kan i högre utsträckning än arbetsmarknaden totalt sett bestämma när och hur olika arbetsuppgifter ska utföras. De är i högre grad med och beslutar om uppläggningen av det egna arbetet och har bättre möjligheter att bestämma arbetstakt. De statsanställda är mer nöjda med sina arbetstider än anställda på arbetsmarknaden som helhet.

Figur 2 Inflytande år 2013, procent (se länk till fullständigt nyhetsbrev med bilder på Arbetsgivarverkets webbplats)

Statsanställda har större möjligheter att lära nytt och utvecklas

Drygt sex av tio statsanställda, 64,3 procent, uppger att arbetet ger möjlighet att lära nytt och utvecklas i yrket varje vecka, se tabell 1. Detta är signifikant fler än de 48,1 procenten bland samtliga sysselsatta.

Enligt undersökningen kräver statliga arbeten generellt högre utbildningsnivå och betydligt mer lärotid och introduktionsutbildning än övriga arbetsmarknaden. Andelen anställda i staten som fått minst fem dagars utbildning under det senaste året är också högre än inom övriga arbetsmarknadssektorer. Denna andel är i staten 45,6 procent och 21,3 procent på arbetsmarknaden i stort. Andelen statsanställda som fått utbildning under de senaste 12 månaderna har länge varit relativt stabil men minskar totalt sett på arbetsmarknaden år 2013 i jämförelse med år 2011. Andelen ökar däremot i staten.

Andelen som anger att arbetet kräver högre utbildning på 4 år eller mer ökade i staten till mer än hälften, 50,8 procent, under år 2009 och 52,5 procent år 2011. År 2013 uppgår andelen till 49,7 procent.

Tabell 1. Andel som anser att arbetet är komplext och ger utvecklingsmöjligheter, samt förekomst av krav på utbildningsbakgrund respektive lärotid/ introduktionsutbildning för att klara av arbetet år 2013, procent (se länk till fullständigt nyhetsbrev med bilder på Arbetsgivarverkets webbplats)

* Skillnaden mellan värdet för statligt anställda och värdet för alla sysselsatta är statistiskt signifikant.

** Svarsalternativen är ömsesidigt uteslutande.

Minskad utsatthet för hot och våld

Andelen statsanställda som utsatts för våld eller hot om våld minskade år 2013 till 17,9 procent, vilket är den lägsta nivån sedan mätningarna startade år 1995. Inom stat och landsting är det män som i något större utsträckning utsätts för våld eller hot om våld medan det i kommunerna och i privat sektor är kvinnor som är mest utsatta. I staten skiljer det i denna undersökning 10,0 procentenheter mellan andelen kvinnor och män som svarar att de blivit utsatta för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna. Andelen statsanställda kvinnor som utsatts för hot och våld har minskat från 19,0 procent år 2011 till 12,4 procent år 2013. Denna minskning är inte signifikant säkerställd. Däremot är andelen bland statligt anställda kvinnor signifikant längre än bland kvinnor totalt på arbetsmarknaden. Bland statsanställda män har skett en ökning mellan år 2011 och år 2013 från 21,2 till 22,4 procent, men för statsanställda sammantaget är andelen inte längre signifikant högre än på arbetsmarknaden som helhet. Skillnaderna mellan könen beror förmodligen på vilka yrken som är vanligast förekommande i respektive sektor.

Figur 3 Andel som de senaste 12 månaderna har blivit utsatta för våld eller hot om våld år 1995-2013, procent (se länk till fullständigt nyhetsbrev med bilder på Arbetsgivarverkets webbplats)

Kritik upplevs som svårare att framföra

Under de senaste två undersökningarna åren 2011 och 2013 har andelen arbetstagare ökat som instämmer i påståendet att alltid/för det mesta är svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållanden. Andelen som instämmer i påståendet är den största sedan frågan första gången fanns med i undersökningen år 1999. Detta gäller för statligt anställda såväl som för anställda på arbetsmarknaden som helhet, det gäller också samtliga sektorer på arbetsmarknaden utom för landstingssektorn. Det är fler statligt anställda, 25,5 procent, än på arbetsmarknaden som helhet, 22,3 procent, som instämmer i påståendet att alltid/för det mesta är svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållanden. Skillnaden är inte statistiskt signifikant. Statligt anställda män, 28,1 procent, upplever i högre grad att det är svårt att framföra kritiska synpunkter för arbetsförhållanden än statligt anställda kvinnor, 22,4 procent.

Mer information

Rapport: Arbetsmiljön i statlig sektor 2013 (se resurslänk till denna artikel)

För ytterligare information om innehållet i detta "Arbetsgivarverket informerar" kontakta, arbetsmiljöexpert Gunnar Sundqvist eller utredare Matti Särngren båda nås på telefon 08-700 13 00.