Bra förslag för att underlätta arbete utomlands men frågetecken om distansarbete utanför EU/EES bör rätas ut

Arbetsgivarverket är i ett remissvar positiv till nya regler som förtydligar vilket lands socialförsäkring som ska gälla när arbetstagare planerar att arbeta utomlands, men oklart rättsläge vid distansarbete är ett problem.    

Betänkandet (SOU 2017:05 Svensk social trygghet i en globaliserad värld), ger ett antal olika förslag som får betydelse för de arbetsgivare som har arbetstagare som arbetar utomlands, exempelvis vid utsändning. Förslagen är också aktuella för dem som anställer arbetstagare från andra länder. Frågorna i betänkandet berör vilket lands socialförsäkring en arbetstagare ska tillhöra i gränsöverskridande situationer. En fråga som också är avgörande för var en arbetsgivare ska betala sociala avgifter.

Arbetsgivarverket är mycket positivt till förslaget om att det ska införas en lagstadgad rätt i socialförsäkringsbalken (SFB) för en enskild att på begäran få ett intyg som visar om de är försäkrade enligt SFB. Det är också positivt att det införs en möjlighet för den enskilde att överklaga detta beslut om försäkring enligt SFB. Arbetsgivarverket önskar dock att förslaget kompletteras så att det även ger arbetsgivare en rätt att begära sådant intyg.

Arbetsgivarverket välkomnar också förslag som förbättrar villkoren för medföljande make/maka till utsända arbetstagare. I samband med utsändning av en arbetstagare avbryter ofta den medföljande maken/makan sin anställning för att kunna flytta med till stationeringsorten. Medföljande som inte arbetar under utsändningstiden för en svensk arbetsgivare förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter tre månader utan arbete. SGI är grunden för att kunna få till exempel sjukpenning om du blir sjuk eller föräldrapenning över grundnivån.

Förslagen handlar bland annat om att medföljande inte ska förlora sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI), utan den ska ligga vilande under hela utlandsvistelsen för att sedan kunna aktiveras på nytt när de återvänder till Sverige.

- Möjligheten till vilande SGI är något som Arbetsgivarverket framfört önskemål om under flera år, säger Jenny Lindmark, socialförsäkringsexpert på Arbetsgivarverket. Så vi hoppas att detta förslag blir verklighet. Förslaget gäller dock endast medföljande till statligt utsända arbetstagare. Vi anser att detta är ett förslag som borde kunna gälla även för medföljande till utsända arbetstagare av annan än statlig arbetsgivare.

Ett annat område som Arbetsgivarverket hade önskat få närmare belyst av utredaren är frågan om när distansarbete utanför EU/EES kan anses som arbete i Sverige. Om det anses som arbete i Sverige tillhör personen den svenska arbetsbaserade socialförsäkringen. Enligt tidigare förarbeten ska det, för bedömningen av om distansarbete kan anses som arbete i Sverige, vara styrande om det finns en stark anknytning till Sverige.

Men Försäkringskassans nuvarande tolkning är att det är lagstiftningen i det land där arbetet fysiskt utförs som är tillämplig. Det innebär att personer som arbetar på distans i ett annat land utanför EU/EES inte kan vara försäkrade i Sverige även om de utför arbete åt svenska arbetsgivare med verksamhet i Sverige. Utredaren överväger i betänkandet att närmare ange kriterier för när distansarbete kan ses som arbete i Sverige, men landar i att inte göra det.

Antalet arbetstagare som distansarbetar förefaller att öka, och Arbetsgivarverket kan se att det av flera skäl kan vara lämpligt för en arbetstagare att kunna arbeta på distans i en gränsöverskridande situation.

- Frågan om möjligheten att låta en arbetstagare arbeta på distans utomlands är viktig för flera av Arbetsgivarverkets medlemmar. Möjligheten att vara försäkrad i Sverige även vid distansarbete utanför EU och EES skulle underlätta statliga arbetsgivares kompetensförsörjning. Det skulle även kunna vara en möjlighet för medföljande make eller maka till utsända arbetstagare att behålla sin anknytning till den svenska arbetsmarknaden. Försäkringskassans nuvarande tolkning att distansarbete utomlands inte kan anses som arbete i Sverige är problematisk. Därför vore det bra om rättsläget kunde klargöras vad gäller försäkringstillhörigheten, säger Jenny Lindmark.

Ta del av Arbetsgivarverkets remissvar här