Direktivförslag från EU-kommissionen utmanar den svenska arbetsmarknadsmodellen

Arbetsgivarverket menar i ett remissvar att grundläggande principer i den svenska modellen utmanas och är i fara efter EU-kommissionens förslag till nytt direktiv om överstatlig reglering inom arbetsmarknadsområdet.

Kommissionens förslag presenterades strax innan jul och innehåller enligt Arbetsgivarverket bestämmelser som kommer i direkt konflikt med den svenska modellen.

Förslaget till reviderat Upplysningsdirektiv innebär bland annat att provanställningstid, frågor om parallell anställning, schemaläggning av arbetstid samt utbildning inom ramen för anställning inte längre ska regleras nationellt utan i stället på EU-nivå.

EU-kommissionen öppnar i och för sig för avvikande bestämmelser i nationella kollektivavtal, men avtalen kan samtidigt komma att överprövas av EU-domstolen, det vill säga EU-domstolen ges rätt att pröva innehållsmässiga delar i svenska kollektivavtal.

Direktivet innebär också att arbetsgivarna läggs på ytterligare informationsskyldighet om arbetstagares grundläggande arbetsvillkor utöver den skyldighet som redan gäller och att informationen ska lämnas senast första anställningsdagen.

– Vi har förståelse för att Upplysningsdirektivet från 1991 behöver ses över, men förslaget går betydligt längre vad gäller arbetsgivares skyldigheter än det finns rättslig grund för och skäl till. I flera delar kommer detta i konflikt med närhetsprincipen och inte minst i mycket hög grad med den svenska partsmodellen vad gäller kollektivavtal och tvistelösningssystem, säger Arbetsgivarverkets chefsjurist Karl Pfeifer.

Vidare innehåller direktivförslaget EU-definitioner av begreppen arbetstagare, arbetsgivare och anställningsförhållande som starkt avviker från svensk praxis.

– Arbetsmarknadsmodellerna inom EU är så vitt skilda och allt för varierande för att det ska vara möjligt att ha enhetliga begrepp om arbetstagare och anställnings-förhållanden med mera. Vi befarar att ett införande av EU-definitioner inom detta område kommer att leda till att den svenska modellen behöver anpassas och att den därmed förändras i grunden, säger Karl Pfeifer.

Som skäl för införandet av flera av bestämmelserna på EU-nivå hänvisas bland annat till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som antogs vid det sociala toppmötet i Göteborg den 17 november förra året. Avsikten med pelaren har varit att den ska vara en vägledning och kompass mot vart länderna ska sträva och att innehållet i pelaren i första hand ska genomföras på nationell nivå.

Det kan nu konstateras att Kommissionen genom direktivet i stället väljer vägen med en överstatlig reglering på EU-nivå och att medlemsstaterna i de nu aktuella frågorna över huvud taget inte getts möjlighet att självständigt på nationell nivå ta sig an den sociala pelaren.

I sitt remissvar till Arbetsmarknadsdepartementet redovisar Arbetsgivarverket fördjupade resonemang kring dessa och andra synpunkter på EU-direktivet .

Förslaget kommer nu att förhandlas mellan medlemsstaterna i EU:s ministerråd och rådsarbetsgrupp. Arbetsgivarverket kommer att följa denna fråga noggrant bland annat genom medverkan i den partsammansatta referensgrupp som Arbetsmarknadsdepartementet har tillsatt.

https://www.arbetsgivarverket.se/nyheter--press/nyheter/2018/direktivforslag-fran-eu-kommissionen-utmanar-den-svenska-arbetsmarknadsmodellen/