Skip to main content

Individuell lön i staten 20 år - stort intresse för jubileumsseminarium

Nyhet   •   Feb 23, 2010 12:30 CET

Närmare 130 representanter från arbetsgivare, fack och forskarvärlden träffades den 16 februari när Arbetsgivarverket bjöd in till seminarium med anledning av att de statliga lönegraderna försvann för 20 år sedan och ersattes med individuell lön.

Arbetsgivarverkets styrelseordförande Göran Tunhammar ledde seminariet och kunde som första punkt hälsa en talare välkommen som själv upplevt hur systemet för lönesättning inom staten rämnade på 80-talet. Arbetsgivarverkets GD Göran Ekström arbetade då som departementsråd på Finansdepartementet och såg hur det blev allt svårare att rekrytera kvalificerad personal på grund av stela lönetrappor med förutbestämda lönenivåer. 

Genom det nya löneavtalet på statens område 1989-1990 försvann lönetrapporna och staten gavs möjlighet att rekrytera på samma villkor som det privata näringslivet. Idag 20 år senare är staten den sektor som har störst andel lönesättande samtal och sifferlösa avtal där lönen sätts direkt i dialog mellan medarbetare och chef. En utveckling som Arbetsgivarverkets chefsekonom Nils Henrik Schager kunde berätta om när han inledde seminariet.

DN:s förre chefredaktör Svante Nycander som skrivit flera böcker om partssystemets utveckling, fördjupade beskrivningen av hur systemet med de gamla lönetrapporna imploderade genom en alltför sammanpressad lönestruktur. Samtidigt uttryckte han skepsis inför den gemensamma arbetsgivarlinjen i årets avtalsrörelse med krav på lokal lönebildning utan siffergarantier, något han menade stred mot partssystemets grunder. Svante Nycander såg tydliga vinster i att koppla lönebildningen till ett individuellt resultat men varande för risken för godtycke och ifrågasatte om individuell lönebildning passade alla yrkeskategorier. Här fick han mothugg av Nils Henrik Schager som menade att det nog inte finns någon verksamhet som gynnas av att dess medarbetare slipper en utvärdering som relateras till deras löneutveckling.

Forskaren Lena Granqvist på SACO, berättade sedan om studier över effekterna av lönesamtal för SACO-medlemmarna. Möjligheten att i dialog med sin chef påverka sin lön har framför allt visat sig ha positiva effekter på kvinnors löneutveckling. I staten hade SACO-kvinnor med lönesamtal i genomsnitt 3 procent högre lön än SACO-kvinnor utan möjlighet till lönesamtal. Lena Granqvist menade att lönesamtalet utgör en viktig länk mellan chef och medarbetare som gynnar samverkan och en god arbetsmiljö.

Elisabeth Bjar Söderlund, personaldirektör på Skatteverket och Lars-Åke Johansson ställföreträdande personaldirektör på Försvarets materielverk kunde sedan beskriva hur lönesättande samtal gick till i praktiken. Det gemensamma budskapet var att den individuella lönen i form av lönesättande samtal blir ett kraftfullt verktyg för utveckling när det kopplas till verksamhetens planering och uppföljning på individnivå. Genom en fördjupad samverkan med arbetstagarorganisationerna och en genomarbetad struktur så kan parterna gemensamt minimera riskerna för någon form av godtycke i samband med lönebildningen.

Seminariet avslutades med en paneldiskussion där Arbetsgivarverkets förhandlingschef Monica Dahlbom, Saco-s förhandlingschef Edel Karlsson Håål, fackförbundet ST:s förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar, Almega Tjänsteföretagens förbundsdirektör Örjan LenárdNaturvårdsverkets GD Maria Ågren, Medlingsinstitutets GD Claes Stråth och statsvetaren Jan Wallenberg, deltog.

Det fanns en samsyn om att utvecklingen av den individuella lönesättningen kommer att kräva en fördjupad samverkan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Åsa Erba Stenhammar menade att det är positivt om den individuella lönebildningen tydliggör varför en medarbetare har en viss lön och vad som krävs för att förbättra lönen. Samtidigt poängterade hon att det inte går att bortse ifrån att lönebildningen bygger på en intressekonflikt och att en fungerande samverkan förutsätter ömsesidigt starka parter. 

Edel Karlsson Håål framhöll att det lönesättande samtalet är en del i en så mycket större process än bara lönebildningen. Genom en att låta samtalet ingå en grundlig planering och struktur får medarbetarna ett ökat inflytande över hela sin arbetssituation och samverkan fördjupas. Claes Stråth konstaterade att den individuella lönen inneburit en lokal lönebildning inom staten, vilket var välkommet eftersom all klokskap i lönebildningen inte kan utgå från ett förhandlingsbord i Stockholm.

Monica Dahlbom och Maria Ågren konstaterade att den individuella lönesättningen egentligen endast införts i formell mening i staten i och med att lönetrapporna försvann. Individuell lönesättning i praktiken fordrar däremot lönesättande samtal vilket ännu bara omfattar delar av statsförvaltingen. Förhoppningen var att en fördjupad samverkan med de fackliga organisationerna skulle bana väg för en framtida utveckling där alla eller åtminstone en stor majoritet av medarbetarna omfattas av lönesättande samtal och därmed får del av den utvecklingskraft som systemet möjliggör.

Mer information

För mer information om seminariet kontakta Robert Cloarec, e-post: robert.cloarec@arbetsgivarverket.se eller Roger Vilhelmsson, e-post: roger.vilhelmsson@arbetsgivarverket.se