Nyheter från höstbudgeten om socialförsäkring och arbetsmiljö

Inkomsttaket i socialförsäkringarna höjs och en ny myndighet för arbetsmiljökunskap inrättas. Det framgår av höstbudgeten. Regeringen går också vidare med förslaget om att arbetsgivare ska upprätta en plan för återgång i arbete, något Arbetsgivarverket varit kritiskt till.

En ny myndighet för arbetsmiljökunskap inrättas

För att stärka regeringens nationella och internationella arbete med arbetsmiljöfrågor samt ge verksamma aktörer på området stöd i arbetsmiljöarbetet behövs en samordnande funktion som samlar in och förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Det saknas även utvärdering av arbetsmiljöpolitikens effekter. Med anledning av detta avser regeringen att under 2018 inrätta Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Det finns ett behov av en organisation med överblick över helheten och med särskilt ansvar för att på olika sätt verka för att forskningsbaserad kunskap blir mer tillgänglig och kommer till nytta i praktiken. Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer utgöra ett viktigt steg i arbetet för ett mer hållbart arbetsliv.

- Detta är något Arbetsgivarverket efterlyst och är mycket positivt till, säger Tarja Nevala, Arbetsgivarverkets arbetsmiljöexpert.

Medel till kunskapsöversikter om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) tillförs medel för ett permanent uppdrag att göra kunskapsöversikter om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. Särskilt ska kvinnors arbetsmiljöer beaktas.

Inkomsttaket vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst ska höjas

Sedan den 1 januari 2007 är inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst inom sjukförsäkringen sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Under samma period har de reala inkomsterna ökat. Att de reala inkomsterna har ökat samtidigt som taket för sjukpenninggrundande inkomst har varit oförändrat har medfört att inkomstbortfallsprincipen i försäkringen har försvagats. För att förstärka försäkringsskyddet föreslår regeringen därför att taket höjs från sju och en halv till åtta prisbasbelopp från och med den 1 juli 2018. De förmåner som enligt regeringens mening bör omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning, och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.

Förslag om sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut

De senaste åren har Försäkringskassan ändrat sina handläggningsrutiner efter två kammarrättsdomar, som inneburit att sjukpenning inte har kunnat betalas ut under tid som Försäkringskassan utreder rätten till sjukpenning, eller under tid då Försäkringskassan överväger att besluta om att sjukpenning inte längre kan betalas ut. Detta har lett till rättsosäkerhet och nackdelar för den enskilde – som exempel på detta kan nämnas att ett beslut om att neka sjukpenning retroaktivt från beslutstillfället har kunnat få betydande oförutsedda ekonomiska konsekvenser för individen. Regeringen har sett det som angeläget att de brister som finns i lagstiftningen avseende detta åtgärdas, och ger nu förslag på sådana lagändringar. Utgångspunkten är att en individ som har haft sjukpenning under en tid och har ett nytt läkarintyg om fortsatt nedsatt arbetsförmåga i normalfallet inte ska behöva vara oviss om sin försörjning under den tid som Försäkringskassan tar ställning till ansökan om en ny period med sjukpenning.

- Med nuvarande lagstiftning kan till exempel en anställd stå utan både lön och sjukpenning under den tid som Försäkringskassan utreder om fortsatt rätt till sjukpenning föreligger. Arbetsgivarverket anser därför att det är mycket bra att dessa brister i lagstiftningen åtgärdas, säger socialförsäkringsexpert Jenny Lindmark.

Arbetsplatsnära stöd utvidgas

Nuvarande arbetsplatsnära stöd byter namn till arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och utvidgas till att även omfatta planering, genomförande och uppföljning. Stödet ska kunna lämnas till arbetsgivare med högst 10 000 kronor per arbetstagare och år med ett tak på 200 000 kronor per arbetsgivare.

Plan för återgång i arbete införs

Regeringen föreslår att arbetsgivare ska ges ansvar att upprätta en plan för återgång i arbete om det kan antas att en arbetstagares arbetsförmåga kommer att vara nedsatt på grund av sjukdom under minst 60 dagar. Planen ska senast vara upprättad när arbetstagaren har varit sjuk i 30 dagar och den ska så långt det är möjligt göras i samråd med denne.

Regeringen föreslår även att arbetstagarens nuvarande skyldighet att lämna in ett utlåtande till Försäkringskassan om vilka möjligheter det finns att tillvarata dennes arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet ska tas bort.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. För de arbetstagare vars arbetsförmåga den 30 juni 2018 varit nedsatt eller kan antas komma att vara nedsatt under minst 60 dagar ska en plan för återgång i arbete senast upprättas den 30 september 2018.

- Arbetsgivarverket anser inte att det behövs ytterligare lagstiftning på området . Vi menar också att arbetsgivare inte alltid har tillgång till den medicinska information som planen kräver. I vårt remissvar har vi varit kritiska till detta, säger socialförsäkringsexpert Hanna Larsson.

Ta del av Arbetsgivarverkets remissvar här:

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete