Stort förtroende för staten ställer höga krav

Det är dags för den fjärde och sista träffen på utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling. Tolv myndighetsledningar har ägnat tid åt att komma längre i sina respektive förändringsarbeten. Alla är överens: Man blir aldrig färdig, det är nödvändigt att ständigt utvecklas, förbättras och förändras.

Utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling, som drivs gemensamt av Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket, avslutar nu den andra omgången. Tolv myndigheter har under programmet gemensamt arbetat aktivt med att utveckla sin verksamhet strategiskt utifrån den statliga arbetsgivarpolitiken.

Den svenska statsförvaltningen existerar inte i ett vakuum, vi måste förhålla oss till medborgarna och samhället i stort. På plats vid den fjärde och sista träffen i utvecklingsprogrammet finns Henrik Berggren, historiker och författare, bland annat till boken Är svensken människa? Han tar avstamp i den så kallade välfärdstriangeln för att förklara vad som gör Skandinavien unikt, och varför vi är mer positivt inställda till staten än de flesta andra länder.

Välfärdstriangeln är en modell för att försöka beskriva de primära maktrelationerna i utvecklade, industriella och maktekonomiska nationer. I modellen finns tre huvudparter i det sociala kontraktet i samhället: Staten, individen samt familjen och civilsamhället, alltså frivilliga sammanslutningar i samhället som är kollektiva. I Sverige är individen och staten starka medan familjen är svagare.

– Familjen finns kvar som juridiskt begrepp, men är betydligt mer upplöst i Skandinavien och Sverige än någon annanstans. Ta till exempel studiemedelsreformen som Palme drev igenom – i övriga världen är den första frågan när någon vill ta studielån: Hur ser din familjs ekonomi ut? I Sverige är det en främmande tanke, om Wallenbergs barn vill läsa konsthistoria så ska de vara fria att göra det, istället för att gå på Handels.

Familjens ställning är svag

Henrik Berggren förklarar den speciella relationen mellan individen och staten med vårt geografiska läge. Sverige är inget naturligt genomfartsområde. Vi har krigat, men i huvudsak inom Skandinavien, och vi har haft i stort sett ett och samma land.

– Det betyder mycket för en stats politiska stabilitet, förklarar han.

Statens och individens starka ställning i Sverige har dock skett på bekostnad av familjen.

– I en familj där personerna ses som individer i högre grad så litar man mer på sig själv och samhället i stort än storfamiljen. I länder där familjen är det starka stödet så är det annorlunda. Vad har till exempel hänt med Spanien under den senaste finanskrisen? Jo, människor har vänt sig till sin familj. Men det finns en baksida av det – eftersom man litar på familjen så mycket blir det svårt för staten att erövra förtroendet från familjen. Staten är mer sårbar. I Sverige har vi däremot det goda nöjet att vara inne i förtroendets goda cirkel, där man lägger över förtroendet på staten och förhoppningsvis får förtroende tillbaka.

Men det är inte enbart positivt att ha en stark stat med högt förtroende. Det svenska kontraktets baksida är att vi saknar en stark tradition av individuella rättigheter gentemot staten. Henrik Berggren tar tvångssteriliseringarna som exempel:

– När det råder konsensus i samhället om att man kan ingripa i kvinnors reproduktiva förmåga, då gör man det.