”Tillfälliga jobb i staten har med arbetets karaktär att göra”

Fackförbundet ST känner naturligtvis till att huvuddelen av de visstidsanställda inom staten återfinns inom kategorier vars anställningstid regleras i författning eller kollektivavtal. Det skriver Dan Eliasson och Ulf Bengtsson, ordförande respektive generaldirektör för Arbetsgivarverket på DN Debatt i en replik till Fackförbundet ST.

Fackförbundet ST:s ordförande Britta Lejon kritiserar på DN debatt den 6 maj omfattningen av visstidsanställningar inom staten och kräver ändringar av regelverket. Vad hon inte nämner är att reglerna tillkommit för att möjliggöra anställningar av utbildningskaraktär som kräver viss genomströmning eller anställningar där en tidsbegränsning är naturlig på grund av arbetets art.

Debattartikeln tar upp en rad skäl till varför visstidsanställningar är vanligare i staten än i andra sektorer. Bland annat skulle det vara ökad projektfinansiering inom verksamheterna, generösa regler för tjänstledighet och ett regelverk som i högre grad i staten än i andra sektorer möjliggör visstidsanställningar.

Att möjligheten till tjänstledighet för att prova annan statlig anställning nämns i sammanhanget är intressant. Detta är ett förmånligt villkor för de statligt anställda som arbetsgivare och fack gemensamt kommit överrens om i kollektivavtal. När Arbetsgivarverket 2010 ville göra vissa begränsningar i rätten till tjänstledighet var Fackförbundet ST, en stor motståndare till detta. Har nu ST ändrat uppfattning i frågan? I fall så bör detta i första hand diskuteras i förhandlingar mellan parterna.

En stor del av de visstidsanställda inom staten är det av skäl som har med arbetets karaktär eller förutsättningar att göra och anställningarna vilar på reglering i lag, förordning eller kollektivavtal. Ett exempel är soldater och sjömän där både lag och kollektivavtal reglerar förutsättningarna. Andra exempel är tingsnotariernas författningsreglerade anställningar inom Sveriges Domstolar och forskare under utbildning inom högskoleområdet, där regleringen sker både i förordning och i vissa delar i kollektivavtal.

Fackförbundet ST känner naturligtvis till att huvuddelen av de visstidsanställda inom staten återfinns inom kategorier vars anställningstid regleras i författning eller kollektivavtal. Trots detta försöker ST skapa intrycket att visstidsanställningar slentrianmässigt skulle staplas på varandra av arbetsgivarna.

De statliga arbetsgivarna värnar tvärtom om att tillsvidareanställningar ska vara huvudregel inom staten. Ett uttryck för detta är att Arbetsgivarverket i motsats till andra centrala arbetsgivarorganisationer valt att inte delegera rätten att lokalt teckna kollektivavtal om tidsbegränsade anställningar utövar vad lagen om anställningsskydd medger.

Britta Lejon uppmanar regeringen att ge Arbetsgivarverket i uppdrag att permanent verksamhet ska ske genom fasta tjänster. Om hon med uttalandet menar att regeringen ska ge direktiv i en särskild fråga inom ramen för vad regeringen delegerat till Arbetsgivarverket och dess medlemmar att sköta, är det anmärkningsvärt eftersom Arbetsgivarverket inte ska styras av regeringen. Parterna på det statliga området har dessutom i Samarbetsavtalet gett uttryck för den gemensamma uppfattningen att kollektivavtal är ett överlägset medel för att reglera och utveckla relationerna mellan ansvarsfulla parter på det statliga området.

I avtalsrörelsen i höstas enades Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O, den förhandlingsorganisation som Fackförbundet ST ingår i, att under avtalsperioden gemensamt analysera utvecklingen av visstidsanställningar inom staten. Det är oroväckande att Britta Lejon inte verkar vilja avvakta arbetet att skapa en gemensam faktabas att utgå ifrån.

Dan Eliasson, ordförande Arbetsgivarverket

Ulf Bengtsson, generaldirektör Arbetsgivarverket