Skip to main content

Arbetsgivarverket i nytt remissvar: Bättre med fokus på dialog än på nya förvaltningslagar

Pressmeddelande   •   Apr 30, 2009 08:00 CEST

Arbetsgivarverket menar i sitt remissvar på den förvaltningspolitiska utredningen "Att styra och ställa" att alltför många förslag i onödan bygger ny lagstiftning. Samtidigt visar utredningen möjliga utvecklingslinjer för statsförvaltningen på ett tydligt och bra sätt.

Robert Cloarec, intressebevakare och ansvarig för Arbetsgivarverkets remissvar, berättar varför Arbetsgivarverket är skeptiskt till de många förslagen om utökad lagstiftning på det förvaltningspolitiska området.

- En lagreglering av myndigheternas ledningsformer strider mot modellen med fristående myndigheter och den delegerade arbetsgivarpolitiken. Vi vill vårda den delegerade arbetsgivarpolitiken som varit framgångsrik. Nya lagar om statlig förvaltning kan komma att skapa komplicerade relationer mellan regeringen och myndigheterna. Om myndighetens uppdrag i högre utsträckning vilar på riksdagens reglering än på instruktioner och regleringsbrev från regeringen kan det leda till ineffektiv styrning och oklar rollfördelning. Vi tror att en sådan utveckling också skulle begränsa regeringens möjligheter till flexibilitet vid skapandet av nya myndigheter eller omorganisering av existerande.

Det finns också kritik när det gäller tanken på att inrätta en opolitisk tjänsteman som har ansvar för myndighetsdialogen mellan regeringskansli och myndighetschef, varför tror Arbetsgivarverket inte på den modellen?

- Vi tror inte att förslaget löser problemen. En ny chefstjänsteman kan tvärtom förvärra problembilden genom att införa ytterligare en kontaktyta mellan departement och myndighetsledning. Styrningen av myndigheter behöver utvecklas, inte minst behöver dialogen mellan departementsledning och många myndighetsledningar förbättras. Dialogen är det mest effektiva sättet att uppnå en styrning som passar statsförvaltningens olika verksamheter. Därför är den del av förslaget bra som avser utvecklandet av ett internt stöd på departementen i arbetet med myndighetsstyrning och dialog.

Arbetsgivarverket avvisar också tanken på att nya myndigheter i huvudsak ska få tidsbegränsat uppdrag. Vilka problem medför en sådan regel?

- Ur ett arbetsgivarperspektiv blir det svårt med kompetensförsörjningen om en ny myndighet har ett tidsbegränsat mandat. Risken är stor att det initialt blir svårare att rekrytera bra kompetens samt att experter söker sig till andra arbetsgivare mot slutet av mandattiden. Effekten blir sämre service för medborgarna och mer kostnader än nödvändigt. Omställningskostnaden för nedläggningen av en myndighet med tidsbegränsat mandat är inte heller lägre än kostnaden för att lägga ned en ordinarie myndighet.

Tanken att länsstyrelserna är det organ som har huvudansvar för myndighetstillsyn avvisas också. Varför då?

- Å ena sidan föreslås att tillsynsverksamheten bör koncentreras till länsstyrelserna. Å andra sidan ska tillsyn som kräver högt specialiserad personal kunna utföras av separata tillsynsmyndigheter. Det går inte riktigt ihop. Statliga myndigheter är så olika att en effektiv tillsynsverksamhet bara kan uppnås om verksamhetsbehoven får avgöra tillsynsorganisationen. Länsstyrelserna kan även få problem med rekrytering av experter på vitt skilda områden. Naturligtvis är förslagets effekter helt beroende av hur statsförvaltningens regionala organisation ser ut i framtiden.

Flera av Arbetsgivarverkets medlemmar säljer varor och tjänster på en konkurrensutsatt marknad. Utredningen vill begränsa den möjligheten. Hur ställer sig Arbetsgivarverket till ett sådant förslag?

- Vissa myndigheter har tidigare fått minskade direkta anslag mot att de gavs möjlighet att sälja sina tjänster. Tanken var då att skapa en mer efterfrågestyrd verksamhet. Om man nu genomför förslaget så kan det krävas andra lösningar för att de myndigheter som inte kommer att kunna undantas från förbudsregeln, ska kunna behålla den kompetens som krävs för kärnverksamheten.

Läs Arbetsgivarverkets remissvar