Skip to main content

Lag om lön hotar svensk modell

Pressmeddelande   •   Apr 22, 2009 12:52 CEST

Arbetsgivarverket ser med oro på det intresse som finns hos Svenskt Näringsliv för lagstiftade minimilöner. Arbetsgivarverket har erfarenheter av den politiserade lönebildning som fanns tidigare och erfarenheterna förskräcker. Det skriver generaldirektören Göran Ekström och chefjuristen Karl Pfeifer idag på Svenska Dagbladets debattsida 22/4 2009.

Den svenska modellen där parterna tar ansvar för spelreglerna på arbetsmarknaden utsätts nu för ökad press i spåren av haveriet för det nya huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och de fackliga motparterna. I förhandlingarna ingick frågan om den svenska lönebildningen efter EG-domstolens utslag i det så kallade Lavalmålet. Risken ökar nu för en politiserad lönebildning.Därför ser vi med oro på det intresse som Svenskt Näringsliv uttrycker för lagstadgade minimilöner, skriver Arbetsgivarverkets generaldirektör Göran Ekström och chefjuristen Karl Pfeifer.

I det uppmärksammade Lavalmålet slog EG-domstolen fast att Byggnads stridsåtgärder för att tvinga på ett utländskt byggföretag svenska kollektivavtal, stred mot EG-rätten. Om företaget hade skrivit på avtalet, skulle det ändå ha varit tvunget att förhandla med facket för att få klart vilken lön som gällde för verksamheten i Sverige. Utländska företag måste enligt EG-domstolen på förhand kunna veta vad som gäller när de överväger en så kallad utstationering.

EG har i det så kallade utstationeringsdirektivetförsökt ge arbetstagare som följer med utstationerande företag vissa garantier genom att mottagarlandet kan kräva minimiregler om bland annat semester, arbetstid och lön. Sverige har implementerat direktivet i svensk lagstiftning men valde att inte reglera frågor om minimilöner eftersom lönefrågor i Sverige hanteras av arbetsmarknadens parter utan statlig inblandning. Men, efter Lavaldomen måste nu även frågorna som rör löner regleras, och det kan, som regeringens så kallade Lavalutredning visat, ske på olika sätt.

Ett alternativ är lagreglerade minimilöner.Det är i nuläget osäkert hur Svenskt Näringsliv slutligen ställer sig till denna modell men det intresse som Svenskt Näringsliv visar för metoden i sitt remissvar på Lavalutredningen, är oroväckande. Modellen kan i och för sig framstå som lockande i sin enkelhet då den inte förutsätter kollektivavtal för det utstationerade företaget. Arbetsgivarverket är dock starkt negativt till lagstadgade minimilöner då det riskerar att leda till en politisering av lönebildningen som fråntar parterna det fulla ansvaret för lönebildningen och dess konsekvenser.

Den andra modellen är så kallad allmängiltigförklaring av kollektivavtal.Det innebär att man upphöjer ett kollektivavtal till en lag. Modellen är ett sätt att åstadkomma generella anställningsvillkor även om endast ett fåtal av arbetstagarna är medlemmar i facket.Denna modell bör undvikas då vi inte bör skapa regler som bygger på, eller leder till en svag facklig representation. Tvärtom bygger den svenska modellen på att de fackliga organisationerna är representativa.

Den tredje modellen som Lavalutredningen förespråkar, har däremot avgörande fördelar. Modellen innebär att fack som har ett kollektivavtal med en klar och tydligt angiven minimilön ska kunna kräva att detta villkor tillämpas även av utländska företag genom att teckna kollektivavtal. Men, om det utstationerade företaget redan tillämpar lönevillkor som motsvarande det svenska kollektivavtalet, så är företaget fredat mot stridsåtgärder. Utstationerade arbetstagare får alltså lönevillkor enligt svenska avtal och svenska arbetstagare skyddas mot lönedumpning, men kollektivavtal kan inte för sin egen sak tvingas på utländska företag.

Detta innebär de minsta möjliga ingreppen i den svenska modellen, och ger effekter bara i de branscher som berörs av utstationering. De fack som vill försöka tvinga fram villkor enligt kollektivavtal måste se till att de har någon form av minimilön i sina kollektivavtal. Men för branscher som inte påverkas av utstationering får den ingen betydelse alls. Kollektivavtalen kommer att fortsätta vara parternas redskap för lönebildning.

Om lagstiftaren istället lyssnar på de fackliga företrädare som hävdar att ett svenskt fack alltid ska kunna tvinga fram ett kollektivavtal så är vi illa ute, då riskerar vi åter att fällas i EG-domstolen för en felaktig implementering. Vi får nog acceptera att andra länder inte håller kollektivavtalet lika högt som vi gör i Sverige som metod för lönenormering. Men vi är nog lika illa ute om vi skulle överväga att genomföra någon form av minimilönereglering i lag som företrädare för Svenskt Näringsliv förespråkat.Arbetsgivarverket har som statlig arbetsgivarorganisation erfarenheter av forna tiders politiserade lönebildningsprocess och spåren förskräcker.

Göran Ekström, generaldirektör Arbetsgivarverket
Karl Pfeifer, chefjurist Arbetsgivarverket