Skip to main content

​ArkDes visar unika arkitekturbilder

Pressmeddelande   •   Feb 03, 2015 16:19 CET

ArkDes visar unika arkitekturbilder

20 februari – 17 maj

ArkDes har Sveriges största samling av arkitekturfotografi med närmre 600 000 bilder. I det svenska tillägget till utställningen Constructing Worlds – Photography and Architecture in the Modern Age lyfter vi på locket till en svensk kulturskatt med bilder från några av arkitekturhistoriens främsta fotografer. Många aldrig tidigare visade.

Pressvisning 19 februari kl.10.30 av Constructing Worlds och det svenska tillägget
I blickfånget – foto från ArkDes samlingar.

O.S.A. till maria.ostman@arkdes.se eller 073-273 36 00.

I det svenska tillägget I blickfånget - foto från ArkDes samlingar visas verk ur samlingarna, oftast fotografernas originalkopior. Det svenska urvalet som presenteras sträcker sig tidsmässigt från Stockholmsutställningen 1930 fram till Sveriges landskapsarkitekters mönstring 1989. Bland urvalet finns bland annat CG Rosenbergs fotografier av Eskilstuna badhus som visades på MOMA redan 1932. Här finns även bilder från Sune Sundahls fantastiska samling med närmare 195 000 bilder bestående av glasplåtar och hasselbladsfilm som ArkDes mottog på 1980-talet. För Sundahl var det självklart att människor skulle finnas med på bilden, byggnader är ju till för dem.

I utställningen kan besökaren se Kerstin Bernhards bilder från Hotell Malmen på 1950-talet, där arkitekturen av Georg Varhelyi och Carl-Axel Acking fått agera fond.

Övriga medverkande fotografer är Gustaf Cronquist, Pål-Nils Nilsson, Anna Riwkin-Brick, Jan Olsson, Lennart Olson och Sven Westerlund. Det är nio fotografers tolkningar av skilda motiv som förhoppningsvis kan inspirera betraktaren till egna utflykter och insikter i arkitekturens värld.

– Fotografier har sedan ArkDes bildades varit en viktig grund för att sprida kunskap om svensk arkitektur. Det känns därför jättekul att vi kan lyfta fram och visa publiken den unika skatt som finns i våra samlingar, säger Karin Åberg Waern, tf. publik chef på ArkDes.

Bakgrund:

ArkDes fotosamling har sin tyngdpunkt i den svenska modernismen. Här skildras 1900-talets byggnadskonst som den formats av arkitekter och samlingen är den största i sitt slag i Sverige. Materialet har till stor del kommit som donationer från arkitekter eller arkitektkontor i Sverige genom aktiva insamlingsinsatser, men även fotografer och institutioner har bidragit till samlingen som idag består av ca 600 000 fotografier. Samlingen innehåller negativ, diabilder, originalkopior och en liten del digitalt originalfoto. Mer än 15 000 bilder ur våra fotosamlingar är idag sökbara genom digitaltmuseum.se

Läs mer om Constructing Worlds här.

Bakgrundsfakta. Om fotograferna i det svenska tillägget:

Gustaf Wernersson Cronquist

(1878–1967)

Gustaf Wernersson Cronquist var amatörfotograf med tidigt intresse för färgfotografi. Han var utbildad civilingenjör och yrkesverksam inom bland annat tegelindustrin.

Redan i 15-årsåldern började han fotografera med en kamera som han byggt själv. Han tog sina första färgbilder, så kallade autochromer (glasdiapositiv som visades i en ljuslåda eller en skioptikonapparat) redan 1908. Efterhand övergick Cronquist till Agfas färgrasterplåtar och i slutet av 1930 började han fotografera med Kodaks nya färgdiapostivfilm i småbildsformat, Kodachrome. I hans motiv återkommer ofta fasad- eller putsstudier och nyuppförda byggnader, men framförallt vardagssituationer i Stockholm och övriga landet. Från sin bostad högt över Stadsgården tog han många magnifika fotografier över Slussen, Gamla Stan och Saltsjön, genom vilka vi idag kan följa stadens förändring. I ArkDes fotosamlingar finns några av Gustaf Cronquists unika bildsviter från Stockholmsutställningen 1930.

Cronquist talade sig varm för fotografin i allmänhet och menade att även amatörbilder utgjorde ett viktigt kulturarv för framtiden. 1927 kom hans skrift ”Färgen i stadsbilden” ut där han beskriver färgens betydelse i stadsmiljön.

Med tiden hade han ett av Europas största privata färgbildsarkiv med närmare
50 000 foton. Han var verksam som fotograf ända upp i 85-års ålder och efterlämnade ett unikt färgfotomaterial från det tidiga 1900-talet fram till 60-talet.

Anna Riwkin-Brick

(1908-1970)

Anna Riwkin-Brick var en av sin tids viktigaste reportagefotografer, verksam från sent 1920-tal fram till sin död 1970. Hon dokumenterade sin samtid både i Sverige och andra länder världen över. Hon samarbetade med Elise ”Ottar” Ottesen-Jensen, grundare av RFSU, och dokumenterade hennes upplysningsturnéer Sverige runt. Hon publicerade fotoreportage i tidningarna Vi och Se. Tillsammans med bland andra Astrid Lindgren gjorde hon en rad barnböcker om barns liv i olika delar av världen som gjorde henne internationellt känd. Kanske var den mest framgångsrika Elle-Kari som gjordes tillsammans med författaren och journalisten Elly Jannes.

Anna Riwkin-Brick föddes i Ryssland 1908 och kom till Sverige 1915. Hon utbildade sig först till dansare men valde att satsa på fotografi i slutet av 1920-talet och öppnade egen porträttstudio 1928. Bakgrunden som dansare hade hon nytta av som fotograf, hon hade en god förmåga för att fånga kroppens rörelser.

Riwkin-Brick porträtterade en rad av 1930-talets radikala och kulturpersonligheter som Erik Asklund, Karin Boye, Inga Tidblad, Harry Martinsson med flera. Hon gjorde många resor runt omkring i världen som förde henne samman med namn inom konsten såsom Max Ernst, Man Ray och Salvador Dalì vilka fick sina porträtt tagna av henne.

Jan Olsson

(f 1934)

Jan Olsson gick på Slöjdföreningens fotoskola i Göteborg på 1950-talet, samtidigt som han arbetade på en fotoateljé. Efter utbildningen var han anställd hos Sune Sundahl i två perioder. Sundahl var också till en början delägare i den fotoateljé som Olsson startade 1959. Den största delen av sitt yrkesliv har Jan Olsson arbetat med uppdragsfotografering av arkitektur i alla dess former, både byggnader och inredning. Han har också dokumenterat tillverkningsindustrier och byggarbetsplatser. Uppdragen för möbelindustrin har bland annat inneburit fotograferingar av svenska ambassader runt om i världen. Sune Sundahl har varit en stor inspirationskälla för Jan Olsson. Han har levt efter Sundahls devis ”Man ska inte göra konst av konsten”, alla hans bilder är en saklig och klar redovisning av objektet.

Att vara trogen sin närmiljö kan ge oväntade möjligheter. När stadsdelen Haga i Göteborg sanerades och byggdes om på 1970- och 80-talen fotograferade Jan Olsson en del av byggnaderna. Sommaren 2014 hörde arkitekten av sig och ville ha ytterligare dokumentation. En förfrågan som onekligen gav perspektiv på en lång yrkeskarriär.

Vi har här valt att visa några bilder som publicerats i tidskriften Contract för vilken Jan Olsson hade uppdrag åren 1976-1995.

C G Rosenberg (Carl Gustaf)

(1883–1957)

Efter utbildning i New York etablerade sig Rosenberg som fotograf i Stockholm i början av 1900-talet. I början av sin karriär gjorde han ofta hemma-hos-reportage hos den svenska kultureliten vilka publicerades i tidskrifter som Vecko-Journalen och Hvar 8 Dag. 1918 fick han uppdraget att göra slotts- och parkbilder till praktverket Svenska trädgårdar (1930/31). 1922 anlitades Rosenberg som fotograf av Svenska Turistföreningen (STF). Under närmare tre decennier avbildade han Sveriges natur och arkitektur från norr till söder i föreningens årsböcker. Under 30-talet, när årsskriften omarbetades, förändrades hans fotografier. Fler människor syns i bildmaterialet och arbetsplatsreportage blir vanligt förekommande uppdrag.

Rosenberg anlitades även regelbundet som fotograf av Ivar Tengbom och andra av landets då ledande arkitekter. Rosenbergs fotografier är skarpa med ett ljus som lyfter fram detaljer. Stilen skulle senare komma att kallas nysaklighet.

Kerstin Bernhard

(1914–2004)

Kerstin Bernhard fotograferade främst mode och mat (med en speciell passion för bröd) under sin karriär. I modereportagen fångades ibland interiören och hon byggde bilderna på samspelet mellan rum och objekt. Bernhard startade som elev hos hovfotograf Ferdinand Flodin och därefter arbetade hon hos hovfotograf John Hertzberg. Ett år studerande hon på Contempora - Lehateliers fûr neue Werkkunst, en privat arkitektur, design och fotografiskola i Berlin som arbetade över fackgränserna. Kanske med inspiration från sin far, arkitekten Edvard Bernhard. Efter hemkomsten från Berlin tog hon anställning på Ateljé Uggla innan hon 1939 öppnade en egen fotoateljé. Under krigsåren arbetade hon främst med porträtt. 1947 reste hon till Paris och med inspiration från vistelsen i bagaget förde hon in ett nytt sätt att fotografera mode och bildreportage till Sverige. Ytterligare en resa, denna gång till USA 1948, fick också stor betydelse för Bernhards bildsyn. Där mötte hon ett nytt sätt att göra matreportage som sedan blev den huvudsakliga inriktningen för hennes verksamhet.

Lennart Olson

(1925–2010)

1950 reste Lennart Olson till Paris och mötte målaren Olle Baertling som introducerade honom i konstnärskretsar. Intrycken från konkretismen påverkade hans bildvärld, han strävade nu efter ett så klart och enkelt uttryck som möjligt. Fotografierna närmade sig det helt abstrakta. Han skriver 1954: ”Man måste utan betänkligheter gå så långt utanför den strikt fotografiska tekniken som man finner nödvändigt för att förverkliga sin bildidé.” 

Det var inte bara genom kameraögat som det abstrakta söktes utan fotografen renodlade kompositionen ytterligare i mörkrummet, gärna förstärktes kontrasterna mot svarta och vita ytor. Det fanns dock inte någon motsättning mellan abstrakt och dokumentärt förhållningssätt. Olson beskriver: ”Bilden är fotografens uttryck för hur han upplever omvärlden. Man väljer inte abstrakt eller dokumentärt. Bilden är en bit av det pulserande livet – kanske av socialt engagemang.”

Framförallt är Lennart Olson känd för sina fotografier av broar, ett motiv som han utforskade alltsedan han fotograferade Skanstullsbron 1952. Han vann internationellt erkännande och fick en viktig plats i MoMA:s första permanenta fotoavdelning.

Lennart Olson var sedan 1958 medlem i fotografkollektivet Tio Fotografer och arbetade med reklam och reportagefoto samt som regissör och manusförfattare för TV. Han återvände på 80-talet till stillbilden och den ålderdomliga kopieringstekniken gummitryck.

Många arkitekter anlitade honom för att dokumentera sina byggnader. Här visas ett urval av arbetsmiljöer från slutet av 1950-talet, skildrade med karaktäristiskt hårda kontraster.

Pål-Nils Nilsson

(1929–2002)

Pål-Nils Nilsson var verksam som fotograf, filmare och lärare. Han började som reklamfotograf men trivdes inte med uppdragen. Det var framförallt för sina fotografier för Svenska Turistföreningens publikationer som han blev välkänd som skildrare av Sveriges landskap och kulturhistoria. Han hade en skarp blick för uttrycksfulla motiv om det så gällde natur, djur, konsthantverk eller konstnärer. Bilderna präglas också av en oerhörd teknisk skärpa.

Nilsson var en av sin tids mest anlitade fotografer och avbildade Sverige från norr till söder. Reportagebilderna är en viktig dokumentation av förändringarna i Sverige under 1900-talet både på landsbygden och i staden. Han såg också kameran som ett viktigt vapen i kampen mot orättvisor och skildrade ofta minoritetsgrupper som samer och romer.

Pål-Nils Nilsson var en av initiativtagarna till fotografgruppen Tio Fotografer som bildades 1958. Han tillhörde pionjärerna vid Fotohögskolan i Göteborg där han blev professor i fotografi 1988.

Sune Sundahl

(1921–2007)

Sune Sundahl inledde sin långa yrkesbana med att fotografera arkitekten Gunnar Asplunds sommarvilla Stennäs i slutet av 1930-talet. Han var verksam som en av landets främsta arkitekturfotografer ända fram till 1990-talet. Det gör att stora delar av det moderna byggnadsarvet är fotograferat av Sundahl. Han var verksam över hela Sverige, bland de fotograferade projekten kan nämnas Shopping köpcentrum i Luleå av Ralph Erskine, Husby i Stockholm och Södra Guldheden i Göteborg. Att han började fotografera arkitektur och konsthantverk är kanske inte så konstigt. Hans pappa var arkitekten Eskil Sundahl, en av modernismens stora förespråkare i Sverige och farfar Per Sundahl var byggmästare.

Sune började med att gå i lära hos fotografen Arne Wahlberg vars specialitet var att fotografera föremål. Han slutade efter ett och ett halvt år för att starta eget. I firman fanns som mest elva anställda. Uppdragen kom både från arkitekter, arkitektkontor och olika facktidskrifter.

Ljuset och byggnaden i sig är centrala i Sundahls fotografier. Han säger själv att tidiga söndagsmorgnar var den bästa tiden för fotografering. Då slapp han framför allt parkerade bilar som lätt kan datera bilden. Vissa byggnadsporträtt krävde att det fanns människor med till skillnad mot andra byggnader som gjorde sig bäst utan. En stor del, och enligt Sune, den roligaste delen, var efterarbetet i mörkrummet där han bland annat kunde få fram solljus och tydligare markera skuggspelet i byggnaden. Sune Sundahls efterlämnade arkiv finns nu i ArkDes samlingar.

Sven Westerlund
(f1953)
Sven Westerlund fick sin utbildning på Konstfack i början av 1980-talet. Han har framförallt arbetat med landskapet som motiv och sökt fånga kulturlandskapets förändringar. Han var en av de fotografer i Sverige som började arbeta med en ny topografisk inriktning vid denna tid. Fotografierna fångar artificiella landskap som är ett resultat av människans verksamheter. Kanske storslagna nordliga landskap som sårats av skidanläggningar eller kraftledningar. Han har också gjort skildringar som berättar om den fortgående urbaniseringen och hur den manifesterats i ett spretigt stadslandskap. Bilderna fångar oftast banala platser, de som är helt vardagliga och ointressanta. Här finns parkeringsplatser, stormarknader, dikesrenar och trafik-rondeller. Platser där just inget särskilt händer. De som är bortglömda eller i alla fall ignorerade. Där finns något som skaver mellan motivens obetydlighet och fotografens omsorg och knivskarpa återgivning.

Westerlund arbetar framförallt i färg, ibland i stora collage där olika motiv fogats samman. På senare tid har han också ägnat sig åt fotoböcker. Han har också varit verksam som lärare vid flera institutioner som Konstfack, Stockholm och Fotohögskolan i Göteborg.

Vi visar ett antal bilder ur våra samlingar som Sven Westerlund tagit 1989 på uppdrag av LAR (Landskapsarkitekternas riksförbund) och deras facktidskrift Landskap/utblick.

Hitta hit

Museientré:
Exercisplan 4
Skeppsholmen 
Stockholm
Karta

Öppettider

Utställningar:
Tis 10-20
Ons-sön 10-18
Bibliotek:
Tis-tors 13-17
Fre 13-16
Forskarexpedition: 
Tis-tors 13-17
Fre stängt

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy