Hur utformas framtidens offentliga miljöer?

Framtidens offentliga miljöer har stått i fokus i regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer som under perioden 2010-2013 genomförts av Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitektur- och designcentrum. 

Idag presenteras:

·       Tretton projekt som ingått i regeringsuppdraget vid konferensen på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm.

·       Myndigheternas bok Konsten att gestalta offentliga miljöer – Samverkan i tanke och handling.

·       Forskarrapporten Att verka tillsammans - erfarenheter från gestaltning av offentliga miljöer, ett resultat av följeforskning kring regeringsuppdraget av KTH

·       Loft Lift (stacked) ett konstverk av Simon Starling utanför Arkitektur- och designcentrum.

De offentliga rummen tillhör alla och är viktiga för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Välgestaltade offentliga miljöer påverkar människors trygghet, gemenskap och delaktighet. Trots detta är ansvaret för utformningen av de offentliga rummen ofta otydligt och splittrat.

Konstnärer, formgivare, antikvarier och arkitekter har i tretton konkreta projekt samarbetat med bland andra planerare och ingenjörer för att utveckla nya idéer och lösningar för skolmiljöer, resecentrum, bostadsområden, stadsmiljöer, sjukhusområden och parkmiljöer. De har kompletterat varandra och skapat synergieffekter och fördjupad kvalitet.

Platsen - dess historia, förutsättningar och funktion - har varit utgångspunkt för projekten. Det gäller både den fysiska platsen och det sociala rummet. Att stärka arkitektur, konst, kulturhistoria och medborgardialoger i planering och byggande har varit självklara aspekter som har genomsyrat arbetet.

Det behövs vidgade synsätt på gestaltning av människors gemensamma livsmiljöer. Gestaltning är mångfacetterat och för att skapa väl utformade byggnader och miljöer måste många olika infallsvinklar mötas när idéerna bakom en offentlig miljö ska formas.

För ytterligare information, kontakta Anna Lindholm, tel. 072-733 10 70 eller Stellan Forsberg, tel. 070 - 763 97 66. Pressbilder: www.statenskonstrad.se under press, anv.namn: press, lösenord: skrpress. För fler/andra bilder, kontakta Anna Lindholm, anna.lindholm@statenskonstrad.se. Publikationer: laddas ned som pdf i pressrummet eller beställs genom Statens konstråd.

 Publikationer

Konsten att gestalta offentliga miljöer - Samverkan i tanke och handling är en bok om uppdragets teman: samverkan, gestaltning och offentliga miljöer. Boken berättar om tretton projekt där nya idéer och lösningar har prövats för att gestalta olika slags offentliga miljöer i hela Sverige. Den innehåller också fem fördjupningstexter om offentliga miljöer, samverkan, gestaltning, medborgardialoger och internationella exempel.

Att verka tillsammans - erfarenheter från gestaltning av offentliga miljöer är en forskarrapport författad av Maria Håkansson, utgiven av Institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH. Den ger perspektiv på regeringsuppdraget och de tretton projekten samt faktorer som utgör möjligheter och hinder i arbetet med att utforma framtidens offentliga miljöer.

Simon Starlings Loft lift (stacked) vid Arkitektur- och designcentrum

Konstnären Simon Starling skapade 2012 verket Loft Lift som en del av stadsutvecklingsprojektet H+, ett framtida bostadsområde i Helsingborgs hamn. Starling sätter ljus på tre nedslitna och bräckliga duvslag som används av en lokal brevduveförening. I projektet utforskar och synliggör han behovet av mod och eftertanke i planeringsprocessen för att värna stadens liv.

Loft Lift (stacked) är en vidareutveckling av projektet Loft Lift. Duvslagen har flyttats till Skeppsholmen i centrala Stockholm och staplats ovanpå varandra. Verket får oss att reflektera över livsmiljöer som riskerar att försvinna vid storskaliga stadsomvandlingar.

Tretton projekt OM offentliga miljöer, samverkan och gestaltning

I samarbete med kommuner, landsting och privata aktörer har tretton pilotprojekt genomförts. Syftet har varit att skapa goda exempel och ökad kunskap om hur samverkan kan stärka gestaltningen av offentliga miljöer.

Akademiska sjukhuset - Uppsala läns landsting

Landstinget i Uppsala län har 2012–2013 tagit fram ett övergripande gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset i Uppsala. Projektet är ett exempel på hur bred samverkan kan bidra till ökad kunskap och förståelse för gestaltningsfrågor. Gestaltningsprogrammet syftar till att strategiskt stärka arkitektoniska, konstnärliga och kulturhistoriska värden när landstinget de kommande decennierna ska göra mångmiljardinvesteringar i såväl byggnader som utemiljö.

Bostadsområdet Badhusberget – LysekilsBostäder

Relationerna mellan hyresgästerna stod i centrum när bostadsbolaget Lysekilsbostäder skulle renovera en av fyra innergårdar i bostadsområdet Badhusberget. Genom att se gestaltning som en social och kommunikativ process, där olika människor tillsammans diskuterar sina behov och idéer, har projektet inte bara skapat en ny gårdsmiljö utan även en ny gemenskap och stolthet i området.

Bostadsområdet Kvarngärdet - Stena Fastigheter

Stena Fastigheter har tidigare erfarenheter av att arbeta med konst i sin fastighetsutveckling. När bostadsområdet Kvarngärdet i Uppsala skulle renoveras beslutade man att företagets verksamhetsutvecklare, fastighetschef och förvaltare skulle samarbeta med en konstnär. Tillsammans har de utvecklat en ny belysning för områdets innergårdar, som både förstärker den tidstypiska arkitekturen och lägger till samtida konstnärliga värden.

Gruvstadsparken - Kiruna kommun

I takt med att gruvdriften expanderar kommer många byggnader och miljöer i Kiruna stad att rivas eller flyttas. Det är en storskalig förändring av människors livsmiljö där den framtida arkitekturen och konsten spelar en viktig roll. I anläggandet av en ny stadspark, Gruvstadsparken, har Kiruna kommun satsat på en medveten gestaltning av den offentliga miljön och skapat en nära samverkan mellan en rad olika aktörer och kompetenser.

Gummifabriken - Värnamo kommun

År 2008 köpte Värnamo kommun en industrifastighet – Gummifabriken – som nu omvandlas till ett kultur- och aktivitetshus. Byggnaden utgör regionens nya offentliga mötesplats med kultur-, utbildnings- och näringslivsverksamhet. För att ge byggnaden och utemiljön hög kvalitet har frågor om arkitektur, konst och kulturhistoria fått stort utrymme i såväl planering som genomförande.

H + - Helsingborgs stad (Loft lift är en del av detta projekt)

I Helsingborg ska ett storskaligt hamnområde omvandlas till ett område med bostäder och kontor. I stadsbyggnadsprocessen har konstnärer och designer fått ta plats för att bidra med idéer och prototyper till områdets offentliga miljöers framtida gestaltning.

Kv. Valnötsträdet - Kalmar kommun

I kvarteret Valnötsträdet i Kalmar pågår ett utforskande projekt där planerare, arkeologer, landskapsarkitekter och en konstnär på ett tidigt stadium i planprocessen har samverkat och tagit fram riktlinjer för gestaltning av utemiljön. Arbetsgruppen har tillsammans arbetat fram ett kreativt synliggörande av den idag dolda medeltida stadskärnan. En grundfråga har varit hur man med ett helhetsperspektiv långsiktigt stärker och skyddar en tomts kulturhistoriska värden i ett område som till stora delar privatiseras. Gruppen har prövat om, och i så fall hur, riktlinjerna kan förankras formellt i detaljplanens bestämmelser. Detta är ett projekt där landskap, arkeologi och konst samverkar i en gemensamt skapad helhetssyn.

Ny färjeterminal - Orust kommun

När en ny färjeterminal skulle byggas i Tuvesvik på Orust var ambitionen att anlita konstnärlig gestaltningskompetens i utformningen av de delar av utemiljön som kommunen ansvarar för. Det visade sig vara svårare än beräknat att förverkliga dessa ambitioner eftersom idéerna kom i ett sent skede. Arbetet kom att röra en utsiktspunkt och resulterade i en skulpturalt gestaltad trappa mellan planen framför den nya huvudbyggnaden för färjeterminalen och omgivande klippor.

Resecentrum - Nora kommun

Mitt i Noras järnvägsmiljö från 1800-talet skulle kommunen bygga ett nytt resecentrum – en förändring som krävde stor hänsyn till platsens befintliga värden. Gestaltningsarbetet inleddes i ett sent skede, men trots stor tidspress kunde arkitekter och konstnärer i samverkan med övriga i projektorganisationen skapa lösningar som korresponderar väl med platsens kulturhistoriska kvaliteter.

Hallonbergen/Ör - Sundbybergs stad

När Sundbybergs stad skulle ta fram en detaljplan för förtätning i Hallonbergen och Ör valde man att pröva en ny samrådsprocess. Det konstnärsledda projektet PARK LEK har gett upphov till ett långt offentligt samtal om områdets förutsättningar mellan kommunens förvaltningar, byggherrarna och de som bor och bedriver verksamhet i området.

Vanstaskolan - Nynäshamns kommun

I Vanstaskolan har Nynäshamns Naturskola, industridesigner, lärare och elever samverkat kring skolans utemiljö. Skolgården är en viktig vardagsmiljö där både lärare och låg-, mellan- och högstadieelever ska trivas. Genom att sätta gestaltningsfrågorna i centrum är tanken att skapa en skolgårdsmiljö som ger bättre möjligheter till både lek och lärande.

Vasaplan - Umeå kommun

Umeå kommun har fördubblat sin befolkning de senaste 40 åren och deras vision är att till år 2050 ytterligare öka invånarantalet från 120 000 till 200 000 personer. Ett viktigt mål för att kunna uppfylla visionen är att skapa en attraktiv stad, bland annat genom att gestalta stadens offentliga rum med omsorg samt utifrån befolkningens behov och önskemål. Som en del i arbetet kring kulturhuvudstadsåret som infaller 2014 har kommunen därför valt att samverka kring gestaltning av Vasaplan. Ambitionen är att utveckla planeringsformer där arkitektur, konst och kulturhistoria får stort utrymme och där stadens invånare ges goda möjligheter att själva delta och påverka.

Ås nya skola och Sånghusvallens skola - Krokoms kommun

Krokoms kommun satte arkitektur och konst i centrum när de skulle bygga två nya klimatsmarta skolor. Deras metod var att i förfrågningsunderlaget skapa utrymme för samverkan mellan arkitekter och konstnärer gällande olika gestaltningar inom- och utomhus. Resultatet är två genomarbetade skolmiljöer där arkitektur och konstnärliga inslag är i samklang med teknik, ekonomi och miljö.