Hönsfötter och morötter

År 2017 var året då äggläggande höns åter blev en del av vardagen på vår gård Barritskov på Jylland. Men det var inte 5-10 höns i trädgården på prov, utan som fullvärdiga medlemmar av driften på gården. I maj flyttade 200 höns in i ett mobilt hönshus, 190 hönor och 10 tuppar. Tre veckor senare började de att värpa och hela lokalområdet har haft glädje av äggboden vid vägen sedan dess.

Koll på formalia

Säljer man ägg endast i lokalområdet behöver man inte skicka äggen genom ett godkänt äggpackeri med streckkoder, salmonella- och listeriakontroll osv. Men när äggen ska ned i en matkasse betraktas det av myndigheterna som detaljhandel och då ska alla formaliteter respekteras.

Dem finns det många av, kan jag säga. I somras fick vi faktiskt en anmärkning för att inte ha anmält våra nya höns-kollegor till både husdjurs- och ekologiregistret. Nu har vi varit ekologiska i snart 25 år, så vi trodde att det var samkörning av dessa två register, men så var det alltså inte. Som tur är har det blivit lugnt i den byråkratiska hönsgården igen.

Nu är ju det intressanta med hönshållning inte formaliteterna. Det är mycket mera spännande att fördjupa sig i vad som händer ute på ängen när man släpper ut hönsen.

På bilden kan man se våra nya höns i förgrunden och våra Jersey-kor och deras kalvar i bakgrunden.

Nyckeln till en hållbar hönshållning ligger i att göra hönshuset mobilt, så man kan flytta runt hönsen ute på ängen. Det betyder att man kan ha höns och samtidigt låta korna vistas på samma äng. Ängen delas upp i hagar, där korna betar i 1-2 dagar, och därefter får gräset vila i 12-14 dagar.

Medan gräset vilar flyttar hönsen ut på ängen med elstängsel och hela rasket. Det är nu något alldeles speciellt börjar hända. En normal hönsgård blir snabbt till barmark, så den endast kan användas till att dammbada i, men här ligger hönsgården ute i de stora hagarna, och det finns så mycket plats att hönsen inte kan ta över. Hönsen väljer därför att gå mycket selektivt till väga.

De börjar med att skörda fröna på klövern och kardborren. Det är smart tänkt eftersom det är mycket mer energi i fröna än i stjälkarna och bladen. Därefter tar de fröna från den del av gräset på ängen som har gått i frö. Tänk att höns själva kan komma på att plocka dessa lågt hängande frukter. De hackar även i sig blad och stjälkar men utan att gräset tar skada.

På skattjakt i en komocka

Jag är säker på att vi i framtiden kan så andra örter ute på ängen, som hönsen kan skörda frön från, så att vi sedan kan ta del av vinsten i äggkartongen. Efter att ha gått en tur i gräset tar hönsen sig an komockorna. Bokstavligt talat. De använder fötterna för att sönderdela komockorna som efter 10 dagar blivit till torra kakor. Nere i dyngan kan de nämligen hitta nykläckta insektslarver, och de utgör en riktigt god proteinkälla. Hönsen blir snabbt duktiga på detta skitgöra, det är som att deras förfäder lärt dem och att det förts vidare i flera generationer.

Morotsleverans i mörkret

Vi utfodrar också hönsen med avbrutna morötter och andra bortsorterade frukter och grönsaker från vår packningscentral, men det är vi tvungna att köra ut till dem efter att mörkret fallit och hönsen slagit sig till ro. Hönsen är nämligen så galna i dessa godsaker att de flyger utanför stängslet när de ser traktorerna komma. Dagens höns kan ju inte flyga, men det glömmer de när de blir exalterade. Sen sprids de vind för våg utanför stängslet och blir till lätta byten för räven. Enda sättet att hålla räven borta från hönsgården är med flyttbara elektriska stängsel runt om hönshuset. Men har man väl kommit utanför stängslet är det svårt att komma in igen, särskilt om man är höna. Konsten att hålla alla hönsfötter på jorden är alltså att ge dem morötterna om natten.

Nu ska vi se över möjligheterna att utvidga vårt hönssystem, så äggen kan nå ut till ännu fler.

/Thomas Harttung, grundare och lantbrukare på Årstiderna