RESULTATET FRÅN ASICS BLACKOUT TRACK: SÅ MYCKET PÅVERKAR HJÄRNAN IDROTTSPRESTATIONEN

Är viljan starkare än kroppen när det gäller idrottslig prestation? Nu släpper ASICS resultaten av ett unikt experiment som kan kasta ljus över frågan.

Försöket, som ägde rum i en kontrollerad miljö och omfattade tio idrottare från olika länder världen över, visade att man signifikant kan förbättra långdistanslöpares prestation genom att manipulera de psykologiska förutsättningarna.

När de sprang under tuffare förhållanden (utan någon indikation på prestationen, utan tydlig mållinje och utan positivt stöd i form av t.ex. en hejaklack) upplevde även erfarna idrottare att deras tider på 5 000 meter försämrades med i genomsnitt 60 sekunder – vilket i uthållighetssporter kan motsvara skillnaden mellan att nå prispallen eller inte.

Skillnaden i resultat på 5 000 meter var i genomsnitt 4,5 procent, vilket var mer än ASICS förväntat sig. I vissa fall var skillnaden så stor som två minuter. Eller, för att sätta in siffran i ett sammanhang: för en löpare som brukar springa ett maraton på tre timmar skulle 5 procents skillnad motsvara 9 minuters skillnad på slutresultatet.

Idrottsforskaren Samuele Marcora, professor och forskningschef vid School of Sport and Exercise Sciences vid University of Kent, hjälpte till att utforma experimentet för att visa att det är lika viktigt att träna hjärnan som kroppen.

– Vi ville visa hur viktig hjärnan är när det gäller idrottslig prestation. Den skillnad vi såg mellan de olika förutsättningarna i experimentet på bara en dag motsvarar den skillnad man annars kan se efter fyra veckors högintensiv träning, så hjärnan ska inte underskattas, säger professor Marcora.

Experimentet ingick i en fyra dagar lång testserie på ASICS Blackout Track, världens första löparbana som tränar hjärnan. Den har utvecklats i samarbete med professor Marcora, Dr Jo Corbett, som är chef för Human Performance and Health Research Group vid University of Portsmouth, samt tränare på elitnivå.

Banan har inspirerats av en teknik som långdistanslöpare använder för att träna hjärnan, där de springer varv på varv i en kort slinga (1,5–3 km) utan någon form av teknologi. Löparna menar att de med regelbunden träning under de här mer utmanande förhållandena får lättare att fokusera och inte längre blir så beroende av hjälpmedel i form av t.ex. musik. De får också lättare att bedöma och anpassa sin egen hastighet.

Experimentet
Tio löpare med olika bakgrund – från Dewi Griffiths som är en av Storbritanniens snabbaste maratonlöpare till den amerikanska fitnessinfluencern Emily Abbate – sprang först 5 000 meter ”med ljuset på”, då strålkastarna var tända, musiken spelade, åskådarna hejade på och löparna kunde få feedback om sin varvtid och hur långt de sprungit. Därefter sprang de samma sträcka under ”släckta” förhållanden, med svagt ljus, vitt brus som dämpade ljuden samt utan någon form av motivation, uppmuntran eller teknologisk feedback.

– Det var samma tio löpare i samma fysiska miljö, samma 150-metersbana, samma underlag och samma skor och kläder, men genom att manipulera deras uppfattning och upplevelse av omvärlden lyckades man påverka samtliga löpares prestation, säger Dr Jo Corbett.

– Trots de tuffa förhållandena på banan sade nästan samtliga löpare att de vid något tillfälle kände en sorts eufori, något de kallade för ”ren löpning”. Det här visar vilken kraft det ligger i att då och då stänga ute olika distraktioner för att bli mer samstämd med sig själv, säger Chevy Rough, ASICS-ambassadör och Human Performance Coach som var den som coachade deltagarna efter löpningen.

– Jag var 13 sekunder långsammare under ”mörka” förhållanden, men det kändes mycket lättare. Jag kände mig mycket lugnare, hade bättre kontroll och höll ett jämnare tempo, vilket jag inte hade väntat mig, säger långdistanslöparen Susie Chan från Storbritannien.

Den amerikanska idrottaren Deena Kastor fick provspringa banan innan den togs i bruk. Hon tillägger:
– För mig var banan en påminnelse om vilken enkel glädje det är att springa – som en endorfinkick eller bara en lugn plats att hitta sig själv igen på. Oavsett om vi är elitidrottsmän eller motionärer kan vi ha mentala spärrar som begränsar oss, men alla har vi styrkan att tänka oss fram till bättre resultat.