Alltför många undantag i diskrimineringslagstiftningen

Astma- och Allergiförbundet är starkt kritisk till regeringens lagförslag om att betrakta bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Vi bedömer det som att lagförslaget inte på något avgörande sätt kommer att bidra till ett samhälle som är tillgängligt även för människor med funktionsnedsättning. Handikapprörelsens kritik har hittills främst riktats mot att verksamhetsutövare med färre än tio anställda inte behöver följa förbudet och mot att varaktigheten i relationen mellan den som upplever diskriminering skall vägas in om ett utestängande ska betraktas som diskriminering.

Den framförda kritiken är i sig fullt tillräcklig för att vi ska uppmana riksdagens ledamöter att säga nej till lagförslaget i sin nuvarande form. Men det finns fler förbättringar som behöver göras.

Lagförslaget görs tandlöst genom att det undantar de flesta miljöer där människor idag möter diskriminering och begränsas ytterligare genom att det också undantar en stor andel av de funktionsnedsättningar som existerar.

I den debattartikel i Svenska Dagbladet den 3 mars där förslaget presenterades skriver Ullenhag
”I lagförslaget anges att med bristande tillgänglighet ska avses att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning. Vad som är skäligt i ett enskilt fall bör bedömas utifrån krav på tillgänglighet i lag eller annan författning och med hänsyn till bland annat ekonomiska och praktiska förutsättningar”.

Detta innebär att tillgänglighetshinder av den typ som människor med allergiska sjukdomar möter inte innefattas av lagförslaget. I praktiken finns det inga krav på tillgänglighet gällande hinder som människor med allergiska sjukdomar möter i gällande lagar och författningar. I samma debattartikel skriver Ullenhag att ”för att avgöra om en person har diskriminerats i det enskilda fallet föreslår regeringen att man ska utgå från gällande regler om tillgänglighet, till exempel i plan- och bygglagen eller i EU-förordningar. Där det inte finns tillämpliga regler bör en skälighetsbedömning göras som kan leda till att enklare åtgärder kan komma ifråga”.

Sedan många år har Astma- och Allergiförbundet arbetat för att plan- och bygglagen ska förändras så att bygg- och samhällsplaneringen också väger in behoven hos människor med t.ex. allergiska sjukdomar. Hittills har detta inte gett något resultat.

Vi uppmanar riksdagens ledamöter att de vid behandlingen av lagförslaget utgår ifrån den av riksdagen antagna FN-konventionen om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättningar. Där är definitionen bredare när det gäller funktionsnedsättningar. Om regeringens lagförslag ska leva upp till konventionen måste också de lagar man hänvisar till, i detta fall plan- och bygglagen, inkludera behoven hos människor med till exempel allergiska sjukdomar.

För mer information kontakta gärna:

Maritha Sedvallson, förbundsordförande Astma- och Allergiförbundet, 070 - 661 54 75
Marie-Louise Luther, ombudsman Astma- och Allergiförbundet, 070 - 020 94 98