Hundar i vården – måste införas på ett ordnat sätt

Hundar i vård och omsorg är en relativt ny företeelse som ser ut att öka i omfattning. För många människor är det positivt att ha kontakt med hundar. För den som är allergisk kan det vara tvärtom. Att hundar blir allt vanligare inom omsorgsverksamheten är något som orsakar mycket oro bland människor som är allergiska mot hundar.

Astma- och Allergiförbundet menar att en starkt restriktiv hållning måste gälla när det gäller införandet av hund inom vård och omsorg, patienten måste alltid komma i första hand. Den anarki som råder idag måste brytas. Vi är därför glada över att en vägledning nu har tagits fram och hoppas att den ska få stor spridning med hjälp av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

- Idag förs hundar in i vård och omsorg på ett helt oordnat sätt, helt utan vägledning, hjälp och stöd för den som är ansvarig för en verksamhet. Vi har uppmärksammat detta och menar att om hundar ska finnas i vård och omsorg måste de ske under ordnade former och på ett säkert sätt för att minska risken för allergiska besvär hos den som har pälsdjursallergi, säger Maritha Sedvallson, förbundsordförande i Astma- och Allergiförbundet.

Astma- och Allergiförbundet har deltagit i ett flerårigt samarbete tillsammans med andra organisationer och myndigheter för att tydliggöra på vilka villkor hundar kan användas inom vård och omsorg. Det har resulterat i en vägledning, Hundar i vård och omsorg.

Dokumentet tydliggör att vid akutsjukvård, till exempel på akutsjukhus eller vårdcentraler bör man vara särskilt restriktiv. Här är risken för att en person med allergi ska bli sjuk störst och oförutsedda effekter svårast att bedöma. I de fall där en insats av en hund av behandlande läkare bedöms vara av stor medicinsk vikt bör ett beslut fattas som en ordinerad åtgärd. Innan dess ska en riskbedömning av nackdelar (kort- och långsiktiga) för andra vårdtagare och för personal vägas mot den förväntade positiva effekten. Efter insatsen ska en utvärdering av nyttan/skadan göras.

Undantag kan göras i särskilda fall, till exempel vid vård i livets slutskede och där barn behandlas lång tid efter trauma. Även här ska särskilda förutsättningar vara uppfyllda för att ingen ska riskera att få en allergisk reaktion.

När det gäller omsorgsverksamheten, sägs det i dokumentet att det inom varje kommun måste finnas en majoritet djurfria boenden att erbjuda.

- Så många som 18 procent av befolkningen är allergiska mot pälsdjur, besvären kan variera från snuva och klåda i ögonen till värre reaktioner som astma. För många räcker det med att en hund tidigare har varit i lokalen för att man ska reagera. Därför är dokumentet som nu tagits fram oerhört viktig, som en vägledning för ansvariga inom vård och omsorg, säger Maritha Sedvallson.

Vi hoppas att alla Sveriges kommuner och landsting kommer att ta ansvar för de utbildningsinsatser som kommer att behövas för att vägledningen ska komma till användning.

Se intervju med Ulf Brändström i SVT Nyheterna här.

För mer information kontakta gärna:

Ulf Brändström, generalsekreterare, Astma- och Allergiförbundet, tel 070 - 795 22 86
Maritha Sedvallson, förbundsordförande, Astma- och Allergiförbundet, tel 070 - 661 54 75
Eva-Maria Dufva, pressekreterare, Astma- och Allergiförbundet, tel 070- 588 72 88.