Skip to main content

Kroniskt sjuka behöver lyftas fram i folkhälsopolitiken

Pressmeddelande   •   Sep 06, 2017 09:27 CEST

Människor med kronisk sjukdom och funktionsnedsättning rapporterar sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Den kommande folkhälsopropositionen behöver därför utökas med mål och strategier för denna särskilda grupp, anser Astma- och Allergiförbundet.

Regeringen har beslutat att hälsoklyftorna i Sverige ska vara borta inom en generation och i juni 2017 presenterade Kommissionen för jämlik hälsa sitt slutbetänkande (SOU 2017:47). Kommissionen, som har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som kan bidra till att visionen blir verklighet, menar att ojämlikhet i hälsa utgörs av systematiska skillnader i hälsa mellan sociala grupper.

- Vi stödjer kommissionens förslag på nästan alla punkter. Men vi saknar ett viktigt målområde, nämligen Hälsa för personer med kronisk sjukdom, funktionsnedsättning och ökad känslighet, säger Maritha Sedvallson, ordförande för Astma- och Allergiförbundet.

Personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom samt personer med ökad känslighet rapporterar sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Miljöhälsorapporten 2017 (Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet) är en av många rapporter som beskriver detta.

- Kronisk sjukdom och funktionsnedsättning är dessutom risktillstånd som kan inverka på mycket mer än den fysiska hälsan. Men de faktorer som kan påverka hur en kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning tar sig uttryck i människors liv, går faktiskt att förändra. Det kan handla om kunskapsspridning och utbildning, miljöanpassningar, ekonomiska satsningar och lagstiftning, säger Maritha Sedvallson.

Människor med kronisk sjukdom och funktionsnedsättning är en grupp som har större förbättringspotential är befolkningen i övrigt när det gäller hälsan. Skillnaderna i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa kan i stor utsträckning minskas med hjälp av riktade samhällsinsatser.

- Det behöver därför inrättas ytterligare ett målområde med strategier, etappmål och indikatorer, som gör det möjligt att uppnå ambitionen om minskade hälsoklyftor, säger Maritha Sedvallson.

För mer information, var god kontakta:

Maritha Sedvallson, ordförande, Astma- och Allergiförbundet, 070 – 66 154 75 (fram till ca kl 11.00, onsdag 6 september)

Ulf Brändström, generalsekreterare, Astma- och Allergiförbundet, 070 – 795 22 86 (fram till ca kl 11.00, onsdag 6 september)

Solveig Enberg, styrelseledamot, Astma- och Allergiförbundet, 070-327 83 73 (övrig tid under dagen)

Om delbetänkandets åtta målområden:

Ojämlikhet i hälsa uppkommer som ett resultat av ojämlikhet i tillgång till resurser, förhållanden, villkor och möjligheter. I Kommissionens första delbetänkande identifierades därför åtta centrala livsområden där resursbrister och sårbarheter är särskilt avgörande. Dessa inkluderar Det tidiga livet, Kompetenser, kunskaper och utbildning, Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö, Inkomster och försörjningsmöjligheter, Boende och närmiljö, Levnadsvanor samt Kontroll, inflytande och delaktighet. Ytterligare ett område som listas är En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Astma- och Allergiförbundet  är en medlemsorganisation som jobbar för friskare liv för alla med astma, allergi, eksem eller annan överkänslighet.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera