Remissar till Näringsdepartementet engående EU-direktiv om byggnadens energiprestanda

Astma- och Allergiförbundet har skrivit ett remissvar på förslag avseende genomförande av det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda m m. Promemoria II: förslag och bedömningar avseende nära-nollenergibyggnader

Astma- och Allergiförbundets synpunkter: Vi har valt att svara utifrån de aspekter som vi bedömer har betydande påverkan på hälsan för personer med allergi eller annan överkänslighet.

Sammanfattning:

• Det bör snarast tas fram tydliga regler och riktlinjer från myndigheter för hur energihushållning kan förenas med god inomhusmiljö både vid ny- och ombygg-nation. Åtgärder för energihushållning får inte göras på bekostnad av en god inomhusmiljö och människors hälsa.

• I de kompetenshöjande insatserna bör ingå utbildning och information om hur man kan förena åtgärder för energihushållning med en god inomhusmiljö. När det gäller utvärderingen av de tekniska egenskapskraven kopplat till lågenergibyggnader anser vi att den bör kompletteras med en utvärdering av hur brukare/boende med allergi och annan överkänslighet mår i husen och analys om någon energihushållningsåtgärd är olämplig ur hälso -och allergisynpunkt.

• Styrmedel och regelverk bör införas som uppmuntrar till att installera förnybara energikällor som inte ger upphov till skadliga partiklar och dålig lukt. Äldre pannor med dålig förbränning och ofullständig teknik ska fasas ut med hjälp av ekonomiska styrmedel.
• Utvärdering av åtgärder för energihushållning och informations och utbildningsinsatser måste komma igång och genomföras så snart som möjligt för att så lite fel och brister som möjligt (bl a i inomhusmiljön) uppstår på grund av felaktiga åtgärder för energihushållning.

 Exempel på energihushållningsåtgärder som speciellt kan ge problem för personer som är känsligare än normalt är; tilläggsisolering/tätning (utan förbättrad ventilation), minskade luftflöden, återluftssystem, luftburet värmesystem i bostadshus (t ex luft-luftvärmepumpar), åtgärder som innebär ökad fuktbelastning i bostäder (t ex konver-tering från oljepanna till bergvärme utan annan värmekälla istället för pannan), nybyggnad av s k passivhus utan noggrann fuktdimensionering och fuktsäkring, införande av biobränsle som värmekälla i tättbebyggda områden.

2. Förslag till nationell handlingsplan för nära-nollenergibyggnader

I förslaget till handlingsplan nämns en restriktion som anges i EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (skäl 8) som innebär att vid åtgärder för att ytterligare förbättra byggnaders energiprestanda bör bl a inomhusklimat beaktas. I förslaget nämns också att även i svensk lagstiftning finns behovet att beakta samtliga egenskapskrav som ställs på byggnader (då bl a hygien, hälsa och miljö). Boverket nämner också att byggda lågenergihus bör analyseras avseende uppfyllande av andra tekniska egenskapskrav på byggnader. Även när Boverket meddelar föreskrifter måste man göra det utifrån ett helhetsperspektiv som beaktar inte bara det tekniska egenskapskravet energihushållning utan alla de åtta övriga tekniska egenskaps-kraven, bl a hygien hälsa och miljö. Vi anser att en viktig förutsättning är att det snarast tas fram tydliga regler och riktlinjer från myndigheter för hur energihushållning kan förenas med god inomhusmiljö både vid ny- och ombyggnation. Åtgärder för energihushållning får inte göras på bekostnad av en god inomhusmiljö och människors hälsa.

2.1 Främjandeåtgärder för kunskap och effektivt genomförande

I förslaget nämns att främjandeåtgärderna bl a bör omfatta kompetenshöjande insatser för nyckelgrupper och kontinuerlig uppföljning och utvärdering av alla tekniska egenskapskrav kopplade till lågenergibyggnader. Vi anser att det i de kompetenshöjande insatserna bör ingå utbildning och information om hur man kan förena åtgärder för energihushållning med en god inomhusmiljö. När det gäller utvärderingen av de tekniska egenskapskraven kopplat till lågenergibyggnader anser vi att den bör kompletteras med en utvärdering av hur brukare/boende med allergi och annan överkänslighet mår i husen och analys om någon energihushållningsåtgärd är olämplig ur hälso -och allergisynpunkt. Detta kan göras i samverkan med någon annan myndighet exempelvis Socialstyrelsen och expertis vid Miljömedicinska kliniker genom enkäter till boende/brukare.

2.2 Rollen för förnybar energi i nära-nollenergibyggnader

I direktivet om byggnaders energiprestanda anges att den låga mängd energi som krävs i nära-nollenergibyggnader i mycket hög grad bör komma från förnybara energikällor. Vi anser att förnybara energikällor är bra, men att de inte kan stödjas och införas på bekostnad av människors hälsa. Ett exempel på detta är småskalig eldning med biobränslen. Människor med allergi och annan överkänslighet (t ex doftöverkänslighet och astma) drabbas av ohälsa pga partiklar och lukt från framförallt ofullständigt förbrända rökgaser. Forskning (1) visar att rökgaserna kan ligga kvar i stora områden och orsaka problem såväl i inneluften, som ventileras in, som i uteluften som boende i närområdet måste vistas i. Med bra regelverk, användande av modern effektiv teknik och tillräcklig tillsyn från kommunerna kan problemen undvikas. Därför bör styrmedel och regelverk införas som uppmuntrar till att installera förnybara energikällor som inte ger upphov till skadliga partiklar och dålig lukt. Äldre pannor med dålig förbränning och ofullständig teknik ska fasas ut med hjälp av ekonomiska styrmedel.

2.3 Kontrollstation och etappmål till 2015

En kontrollstation för Sveriges genomförande av direktivets krav avseende nollenergibyggnader ska finans år 2015. Då ska ett tillräckligt antal relevanta insatser ha genomförts och följts upp och utvärderats på ett sådant sätt att kunskapsunderlaget om bl a  relationen mellan skärpta energihushållningskrav och övriga tekniska egenskapskrav väsentligt ha förbättrats. I förslaget anges att dagens kunskapsläge inte medger ett bindande kvantifierat mål som Energimyndigheten föreslagit. Bl a kommer de främjandeåtgärder som föreslagits att beredas vidare. Vi anser att det är väsentligt att utvärdering av åtgärder för energihushållning och informations och utbildningsinsatser kommer igång och genomförs så snart som möjligt för att så lite fel och brister som möjligt (b la i inomhusmiljön) uppstår på grund av felaktiga åtgärder för energihushållning.

Ingalill Bjöörn, Ordförande Astma- och Allergiförbundet

1)  Allergifakta 2007: http://astmaoallergiforbundet.se/infomaterial/download/24604_Inlaga_Losita.pdf