Skip to main content

#3 Två veckor i Bangalore

Blogginlägg   •   Apr 25, 2019 07:42 CEST

Mitt emot Cubbon Park ligger denna fantastiska byggnad, som är en statlig förvaltningsbyggnad,Vidhana Soudha, byggd1956.Detär populärt att fotografera sig framför byggnaden, t.o.m. bröllopspar var där för fotografering.

Vid det här laget har jag hunnit etablera mig lite grann här i Bangalore. Två veckor har redan passerat. Allt är bra än så länge. Första helgen efter ankomsten blev jag sjuk, hade feber och var på hotellet och vilade mig. En febertermometer medtagen från Sverige kom väl till pass för att hålla koll på kroppstemperaturen som peekade vid 39.8 grader C. Det blev bra igen efter några dagar utan någon behandling. Därefter har dagarna passerat snabbt. Vi jobbar 45 timmar per vecka och restiden till RMZ-kontoret ligger utanför dessa timmar, så min tillgång till fritid är väsentligt mindre än hemma i Sverige.


De brittiska utbytesarbetarna jobbar i Safina Towers medan jag håller till i RMZ, det är som sagt ca 45 min resväg mellan dessa två kontor. Möjligheterna att använda kommunala bussar eller tåg vet jag inget om, det är förmodligen komplicerat... Atkins har i sina restips avrått från att använda allmänna bussar i Indien för affärsresande p.g.a. stöldrisk och komfort.

Jag har tagit taxi en gång för att åka till ett möte i Safina Towers, annars åker jag med Atkins buss. Så man är inte helt fri att kunna åka när som helst, utan det är en viss tid jag måste passa bussen både på morgonen och kvällen.

Att resa så här genom Atkins UK Graduate Programme påminner mycket om att göra ett helt eller halvt år utbytesstudier/utlandsstudier på högskolan, vilket en del studenter gör – men inte alla. Så om man missade denna möjlighet under studietiden, är det här programmet en andra chans. Konceptet är ungefär detsamma, det huvudsakliga syftet är miljöombyte och lära känna annan kultur, och istället för att gå på kurser så jobbar vi. Och precis som vid utlandsstudier finns det en del utbytesstudenter som sluter upp i grupp (med andra resenärer i samma situation) och reser runt i landet och grannländerna, festar och har roligt tillsammans, medan andra drar omkring för sig själva och i viss mån assimilerar sig med lokalbefolkningen. Det finns för- och nackdelar med att resa i grupp. Fördelen är väl att det är trevligt med sällskap och det kan vara praktiskt och tryggt när man håller reda på varandra. Nackdelen med gruppresor är att man blir mindre känslig för ”stämningen” i omgivningen, det blir snarare stämningen i gruppen som dominerar atmosfären där man rör sig, och miljön omkring blir mer som kulisser för gruppens aktiviteter. Man blir en mer självständig problemlösare om man strövar omkring på egen hand, vilket ibland är en bra egenskap. Med andra ord, gruppresor till exotiska platser är perfekta för teambuilding.

Jag vet inte detaljerna kring varför jag blev utvald till att åka hit, för det var flera sökande och alla som sökte blev inte utvalda. Kanske var det för att jag lät entusiastisk över att få jobba i Indien och att jag har varit här tidigare? Naturligtvis är det trevligt att vara tillbaka och det är väldigt bekvämt att bo på hotell för en tid, så jag är glad över att fått möjligheten. Däremot, så vore det inte rätt att välja mig enbart för att jag varit här tidigare, om det nu var så... Organiseringen av resan genom Atkins UK Graduate Programme gör att den här resan är särskilt lämplig för den som inte har studerat utomlands tidigare och någon tidigare erfarenhet av Indien eller utländsk kultur är inte nödvändigt för att man ska passa in och få en lärorik upplevelse. Jag skulle påstå att den som har ett ”nyfiket sinne” passar bättre in än den som har mycket erfarenhet och de flesta skulle nog klara sig bra här utan speciella förberedelser, bara man är öppen för att allting inte är exakt som hemma och att man får komma ihåg att man är gäst här och därför inte kan ställa vilka krav man vill. Dessutom är dettrevligt om man kan lära sig lite fraser på lokala språket, det är tecken på en slags nödvändig öppenhet. Om uppdraget handlar om förhandling eller projektleveranser med GDC så är väl erfarenhet av indisk kultur något bra. När det gäller Graduate Programme så är det här en upptäckarresa och då är nyfikenheten viktigare.

Alla graduates, utom jag, verkar ha mycket privata resplaner kring helgerna medan de är här i Indien. Enligt kontraktet är det dessutom tillåtet att ta ut upp till 10 semesterdagar under vistelsen i Indien (från den ordinarie semestern), vilket jag tror att de flesta försöker utnyttja. De brittiska graduatesen har bjudit in mig flera gånger till att följa med på olika turer som de planerar tillsammans, och jag vet att en del av gruppen redan hunnit avverka två helgutflykter, varav den ena med övernattning på annan ort i södra Indien. Jag tror nog att den typiska graduaten, även om man är svensk bland britter, skulle nog ha hängt på en del – eller kanske merparten – av dessa gruppresor under helgerna, helt enkelt för att se sig omkring i Indien. I formell mening är väl deltagandet på dessa utflykter frivilligt, för det går ju på privat tid och privata pengar, så man måste vara fri att välja om man vill vara med, vilket också har respekterats. I slutet av maj ska vi i alla fall åka till Agra och se TajMahal, vilket är den enda ”turistaktiviteten” som jag har inplanerad just nu.

Nedan följer några bilder från en söndagspromenad i Cubbon Park, som ligger i centrala Bangalore, gångavstånd från hotellet och Atkins stora kontor i Safina Towers.

Vägen strax utanför Cubbon Park

Mitt emot Cubbon Park ligger denna fantastiska byggnad, som är en statlig förvaltningsbyggnad, Vidhana Soudha, byggd 1956. De tär populärt att fotografera sig framför byggnaden, t.o.m. bröllopspar var där för fotografering.

Inne i Cubbon Park,röda byggnaden i centrum är Seshadri Iyer Memorial Library, uppförd 1915.Jag passade på att köpa en mangoglass från försäljaren som syns på bilden.

Jag har tagit med en bärbar partikelmätare som mäter luftföroreningar, närmare bestämt små partiklar (finstoff), även kallade PM10-partiklar, vilka är mindre än 10 mikrometer, som anses utgöra cancerrisk, eftersom såna partiklar kan sprida sig i kroppen vid inandning och kan bli en grund för cancerutveckling. Hur exakt apparaten är vet jag inte, den är inte till för professionell användning, utan säljs på Ebay i första hand till kinesiska privatpersoner som intresserar sig för hälsa och luftföroreningar. Några indiska städer har världens mest förorenade luft, bl.a. New Dehli. I Bangalore är luftföroreningarna generellt måttliga till höga, men inte värst. I Stockholm brukar PM2.5-halterna vara kring 1-5 inomhus uppmätt med denna apparat, ca 5-10 utomhus i innerstan, och kring 20-25 alldeles intill Essingeleden en februaridag när bilar har dubbdäck. Här i Bangalore har jag uppmätt ganska konstanta halter PM2.5 partiklar mellan 35-45 mikrogram finstoff (stoff med partikelstorlek diameter 2.5mikrometer) per kubikmeter luft. Det var ungefär lika mycket PM-2.5 partiklar i luften inne i Cubbon-park som utanför vid den högtrafikerade gatan (38mikrogram per kubikmeter), så trädens grönska hjälper inte mycket för att rena luften från finstoff och sot, även om de kanske hjälper mot andra föroreningar som ozon och kolmonoxid, vilket jag saknar utrustning för att mäta. Halterna av finstoff är nästan lika höga inomhus också, så finstoffet är nästan överallt. Den ena skillnaden jag noterat är att högre upp i hotellet, på högsta våningen (4:e våningen över markplan) uppmättes bara 32 mikrogram per kubikmeter, medan kring 40 mikrogram 2 våningar längre ned. Det verkar som partiklarna är mer koncentrerade nära marken, jag tänker att de sjunker nedåt av gravitationskraften... Har ännu inte gjort mätningar inne på Atkins kontor. Som man ser på bilden så var utomhustemperaturen 29.5 grader C och luftfuktigheten 54 % denna söndagseftermiddag 21 april kl. 16:45.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.