Nya lösningar förbättrar samspel och ledarskap i digitaliseringen

När digitaliseringen gör att omvärlden förändras snabbare än företaget är det hög tid att ifrågasätta om befintliga arbetssätt är de rätta. Det är dags att fokusera på andra frågor för att förstå hur samspelet mellan verksamheten och IT behöver utvecklas. För att kunna se begränsningar och utmaningar i verksamheten och förstå hur helheten och de olika delarna påverkar varandra så krävs nya perspektiv. Det kan handla om att gå från rutiner till innovationsdrivna arbetssätt för att hitta nya möjligheter – och också våga vara en del av de nya lösningarna.

Mats Sedlacek, digital strateg och verksamhetsutvecklare på Atea, har föreläst på Automation Regions frukostmöten under juni i Västerås och Stockholm. Här ger han sin syn på vad som behöver förändras och vad du kan göra.

När det gäller ledarskap i den pågående digitaliseringen, vad ska vi tänka på?

– Idag utgår många ifrån att utveckling sker linjärt och att vi kan förutspå vår egen och andras utvecklingstakt. Men med stöd av de nya teknikerna och strukturerna som digitaliseringen medger kommer flertalet affärsområden att upptäcka att utvecklingen framöver sker exponentiellt. Med denna förändring behöver vi kunna ställa om vår verksamhet betydligt snabbare än idag och förstå var och hur i flödet vi ska förändra.

– För att lyckas med detta tror jag att organisationen behöver plattas ut så att beslutsvägarna blir korta och beslutsfattarna blir en del av verksamheten. Samtidigt behöver vi se över våra interna mätsystem så att inte den interna mätningen stimulerar till att behålla nuet och missa helheten i leveransen. Dessa två mätvärden är de värden som idag gör att samarbete och innovation trycks ner till förmån för det du gjorde igår lite snabbare i din egen bubbla.

Att gå från invanda rutiner till ett företagsklimat som bygger på innovation, hur gör vi det?

– Förändring kräver ledarskap, mod och uthållighet. Här tror jag att det behöver vara en ledare som går först och visar värdet av förändringen. Förändringen tror jag behöver börja med en integration mellan olika avdelningar/enheter och verksamheter för att förstå varandras vardag. Det betyder inte omorganisering, utan att vi ska förstå föregående och nästa fyrkant i flödet samt hur vi själva bidrar till helheten (slutleveransen). Med detta arbete så bryts silotänket så att alla i flödet förstår vilken helhet de bidrar till. Resultatet blir att vi bidrar till förnyelse och innovation och stödjer helheten istället för att optimera vår egen silo.

Hur ser du att samspelet i organisationen förändras genom digitaliseringen?

– Jag tror att samspelet måste förändras så att alla oavsett verksamhet bidrar till samma helhet (mål). Idag är det många som bryter ner målen så långt att man riskerar få en differentierad verksamhet där helheten inte blir den samma. Om var och en jobbar mot samma mål, istället för att skapa egna, och fokuserar på hur vi bidrar till målet så tror jag att vi får ett nytt samspel samt en mer snabbfotad verksamhet.

Vi uppmanas att ”våga vara en del av de nya lösningarna”. Vilka hinder ser du med de digitala lösningarna, och hur kommer vi förbi dem?

– Precis som i privatlivet så tror jag vi måste våga testa och utvärdera för att förstå om det är något bra eller något som ska förkastas. I denna del tror jag att vi behöver förändra modellerna för hur nya förmågor testas och utvärderas.

– För att lyckas behöver tester ske snabbt och billigt så vi förstår om det nya erbjuder ett bättre värde för helheten. Det är alltså inte stora projekt med overheadkostnader utan mikroprojekt i samspelet som är det vinnande konceptet. Om vi redan har plattat ut organisationen med nytt samspel så kommer denna del att ske naturligt. Innovation och förnyelse kommer då att drivas av verksamheter längst ut i organisationen istället för den interna organisationen som ofta sitter längre från kunden.